Olesjky nya symbolen för Rysslands övergrepp

Under kriget har Ukraina lyckats väl med att sätta agendan för hur omvärlden ser på den ryska invasionen. Platser som Butja och Bakhmut har vuxit till symboler för övergrepp och krigets brutalitet. Butja, där ryska styrkor anklagades för att ha avrättat civila under ockupationen, blev tidigt en vändpunkt i den internationella opinionen. Bakhmut, en stad som under månader utsattes för några av krigets blodigaste strider, kom att representera det ukrainska motståndets uthållighet.

Mycket av uppmärksamheten har kretsat kring president Volodymyr Zelenskyj, som redan i krigets inledning valde att stanna kvar i Kiev. I militärgrön klädsel och med täta besök vid frontlinjerna har han framstått som en ledare mitt i händelsernas centrum – i skarp kontrast till Rysslands president Vladimir Putin, som sällan syns offentligt.

Fyra och ett halvt år in i kriget är konkurrensen om medieutrymmet dock hårdare än någonsin. För att upprätthålla omvärldens engagemang krävs nya berättelser. Just nu är det den ockuperade staden Olesjky som har fångat uppmärksamheten.

Olesjky, som varit under rysk kontroll sedan 2022, ligger bara nio kilometer från Kherson – den miljonstad som ukrainska styrkor återtog i oktober 2022. Före kriget hade Olesjky omkring 24 000 invånare. I dag tros endast runt 2 000 personer finnas kvar, varav ungefär 50 är barn. Den sista livsmedelsbutiken stängde i januari och i maj upphörde matleveranserna helt. Under sommaren varnade ukrainska röster för en annalkande hungerskatastrof, men det är först de senaste veckorna som varningarna nått internationella medier.

Nyligen uppmanade Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha i ett tal i FN det internationella samfundet att utöva påtryckningar på Ryssland för att civilbefolkningen i Olesjky skulle få hjälp. Även andra politiker och institutioner har lyft staden under andra halvan av september. Rapporter har publicerats av The Guardian, Reuters, ABC News, Financial Times och Euronews. På X sprids dessutom flera videor på ukrainska drönare som släpper ner mat till den svältande befolkningen – bilder som blivit en central del av berättelsen om stadens lidande.

Marie Grusell, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet, forskar om strategisk kommunikation. Hon menar att de konkreta bilderna är avgörande för att fånga omvärldens engagemang.

– Konkreta bilder och filmer som verkligen visar krigets följder gör att misären kommer närmare, vilket behövs för att engagemanget ska öka. Det här är en ort där lidandet är enormt och när det publiceras bilder på soldater och drönare som fäller mat till civilbefolkningen når det genom bruset av allt annat som händer, säger hon.

Frågan är om Olesjky kommer att bli en symbol av samma slag som Butja och Bakhmut. Grusell är försiktig i sin bedömning.

– Det är för tidigt att säga, säger hon.

Samtidigt pekar hon på att Ukraina genomgående varit skickliga på att lyfta fram nya berättelser under krigets gång. Särskilt Zelenskyj utmärker sig.

– Han är före detta skådespelare och har ett utvecklat sinne för kommunikation. Han vet vilka platser han ska besöka och vilka tidningar han ska synas i. Jag tror att de jobbar väldigt strategiskt med att visa upp Ukraina. Jag ser det som en överlevnadsstrategi, vilket inte ska tolkas som något negativt. De måste synas för att få hjälp helt enkelt, säger hon.

Zelenskyj har vid flera tillfällen konstaterat att Ukraina inte får falla i glömska internationellt – då avtar både det humanitära och det militära stödet. Den bedömningen delas av många analytiker, som menar att informationskriget har blivit en allt viktigare del av krigföringen. I ett medielandskap där nyheter konsumeras i högt tempo krävs ständigt nya ingångar för att behålla uppmärksamheten.

Om Olesjky kan bli nästa symbol är alltså ovisst. Men exemplet visar hur avgörande strategisk kommunikation har blivit för Ukraina – inte bara för att påverka opinionen, utan också för att säkra fortsatt stöd från västvärlden i en tid då kriget pågått långt längre än många räknat med.