Oro för sabotage efter rysk övning i Arktis

Under våren genomförde Ryssland en hemlig militär övning i Arktis där djuphavsfarkoster tränade på att placera ut vapen mot undervattenskablar. Det uppger flera västerländska källor för Reuters. Övningen avbröts efter en gemensam insats av Storbritannien, Norge och USA, som konfronterade de ryska enheterna till havs.

Uppgifterna kommer samtidigt som västerländska underrättelsetjänster varnar för att Kreml trappar upp sabotageförberedelserna i Europa. Enligt analytiker kan Ryssland också vara i färd med att testa Natos motståndskraft – och hur långt alliansen är villig att gå för att skydda kritisk infrastruktur.

Den ryska operationen genomfördes av GUGI, en myndighet för djuphavsforskning som är knuten till Rysslands väpnade styrkor. Med hjälp av djuphavsfarkoster övade enheten på att placera ut ett nytt vapensystem mot undervattenskablar, enligt två västerländska källor som Reuters hänvisar till. De ryska fartygen följdes av brittiska, norska och amerikanska enheter, konfronterades till havs och hindrades från att fullfölja övningen. Därefter lämnade de området.

Inga kablar skadades i samband med övningen, men syftet ska ha varit att träna på teknik som kan användas i händelse av en konflikt med Nato.

Kablarna – smala men livsviktiga

Undervattenskablarna som stod i fokus är inte tjockare än en trädgårdsslang. De ligger på havsbotten eller är nedgrävda precis under den. Ändå utgör de ryggraden i global internettrafik och finansiella transaktioner – en stor del av världens datatrafik passerar genom sådana kablar.

Särskilt utsatta är de två fiberoptiska kablar som förbinder Svalbard med Norges fastland. De är 1 400 kilometer långa och ligger på upp till 2 700 meters djup. Kablarna överför stora mängder satellitdata som laddas ner vid satellitstationen SvalSat, världens största i sitt slag. Stationen ingår i Nasas Near Space Network och assisterar bland annat rymdfarkoster.

Svalbard har en unik geostrategisk position. Ögruppen är norskt territorium, men Ryssland har en sedan länge etablerad närvaro i gruvsamhället Barentsburg, som nästan uteslutande befolkas av ryska medborgare. Kombinationen av norsk suveränitet, rysk närvaro och kritisk infrastruktur gör området till en potentiell friktionspunkt mellan Nato och Ryssland.

Experter: Europa har blivit sårbart

Flera bedömare pekar på att Europas beroende av undervattensinfrastruktur har vuxit snabbt, medan förmågan att skydda den har försvagats.

– Under de senaste 25 åren har Europa gjort två saker samtidigt. Man har kraftigt ökat sitt beroende av infrastruktur på havsbotten och samtidigt kraftigt minskat sin förmåga att skydda den infrastrukturen, säger Bruce Jones vid forskningsinstitutet Brookings Institution till Reuters.

Även privata aktörer följer utvecklingen. Sjöfartsanalysföretaget Windward, som samlar in och analyserar data från världshaven, bedömer att hotbilden är allvarlig.

– Den nuvarande bedömningen är att Ryssland och Kina sannolikt är de mest aktiva och allvarliga undervattenshoten, säger Ami Daniel, vd för Windward, till Reuters.

Tydlig signal från Nato

Norges försvarsminister Tore Sandvik säger i ett uttalande att den gemensamma operationen skickade en tydlig signal till Ryssland om att landet inte kan agera i det dolda. Rysslands försvarsdepartement har inte kommenterat uppgifterna, och Kreml har tidigare förnekat sabotageplaner mot Natoländer.

Att kartlägga infrastruktur i internationellt vatten är inte olagligt i sig. Men säkerhetsexperter menar att en så pass omfattande kartläggning kan utgöra förberedelser för framtida sabotage, uppger Reuters.

Ökad oro i Östersjön och Nordatlanten

Oron för attacker mot undervattensinfrastruktur har vuxit markant de senaste åren. Skadorna på gasledningarna Nord Stream 2022 och avbrotten på flera elkablar och datakablar i Östersjön har visat hur sårbar den havsbaserade infrastrukturen är. Flera incidenter har kopplats till ryska fartyg, och underrättelsetjänster i flera Natoländer har varnat för att Ryssland kartlägger både elnät och telekommunikationer på havsbotten.

Nato har därför stärkt övervakningen av haven och genomfört övningar med fokus på att skydda kritisk undervattensinfrastruktur. Samtidigt pågår ett arbete inom EU för att öka motståndskraften hos kabelnäten. Enligt flera analytiker kräver skyddet omfattande resurser och nära samarbete mellan medlemsländerna – något som ännu inte är fullt utbyggt.

Artikel 5 i bakgrunden

Enligt flera amerikanska källor som Reuters talat med oroar sig analytiker för att Ryssland kan försöka testa Natos försvarsgaranti, artikel 5, som innebär att en väpnad attack mot en medlemsstat betraktas som en attack mot hela alliansen. En attack mot undervattenskablar skulle kunna vara ett sätt att pröva den gränsen utan att inleda en fullskalig konflikt. Frågan är hur Nato skulle svara på en sådan handling – och var gränsen går mellan hybridkrigföring och väpnad attack.