Oron växer för en ny energikris i Europa i vinter

Kriget i Ukraina och den fortsatta krisen i Hormuzsundet har på nytt drivit upp el- och energipriserna i Europa. Till det kommer nya signaler från Vita huset om att strypa den amerikanska oljeexporten till kontinenten, vilket ytterligare späder på oron på marknaderna.

I helgen skickade EU:s energikommissionär Dan Jørgensen ett brev till samtliga medlemsländer med en uppmaning att omedelbart minska efterfrågan på gas och el. ”Med ett begränsat globalt utbud och en hög prisvolatilitet kan minskad efterfrågan vara ett effektivt verktyg för att hålla tillbaka priserna”, skriver Jørgensen i brevet.

Bakgrunden är att EU:s gaslager har nått historiskt låga nivåer. Just nu är lagren bara fyllda till 68 procent, långt under unionens mål på 90 procent. Det gör Europa sårbart inför vintern och pressar upp gaspriserna på den europeiska marknaden, vilket i sin tur påverkar elpriserna i hela unionen.

På oljesidan är läget minst sagt spänt. På måndagen samlades EU:s oljekoordineringsgrupp för att analysera konsekvenserna av ett eventuellt amerikanskt exportstopp. Ett sådant beslut skulle inte bara innebära kraftigt höjda priser vid pump utan även äventyra Europas försvarsförmåga.

Natos generalsekreterare Mark Rutte varnar för att nedläggningen av europeiska oljeraffinaderier har gått för långt, i ett läge där flera säkerhetstjänster varnar för en rysk upptrappning av hybridkriget.

– Om krig utbryter och ryssarna attackerar oss kommer vi att behöva enorma mängder diesel och oljeprodukter för våra stridsflygplan och stridsvagnar. Det här är en stor oro, säger Rutte till Bloomberg.

Sverige sticker än så länge ut i Europa med jämförelsevis låga elpriser och billigt bränsle vid pump. Det låga priset vid pump beror till stor del på att Sverige har ett tillfälligt undantag från EU:s regler och har fått sänka bränsleskatten till unionens miniminivå. Undantaget löper ut senare i höst. Om det inte förlängs väntas priset vid pump stiga med flera kronor.

Samtidigt har Sverige en stark och till stor del fossilfri elproduktion. Vattenkraft, kärnkraft och vindkraft värmer svenska hem och förser industrin med förhållandevis billig el. Men eftersom det svenska elsystemet är sammankopplat med kontinenten kan skenande gas- och elpriser i Europa snabbt ge höga priser även här.

Krisen i Hormuzsundet, en av världens viktigaste transportleder för olja, har under flera månader skapat oro på de globala energimarknaderna. Sundet mellan Iran och Oman är en flaskhals där en betydande del av världens oljeleveranser passerar, och varje störning får omedelbara effekter på priserna.

Samtidigt pågår en bredare trend i Europa där flera raffinaderier har lagts ner under det senaste decenniet. Orsakerna är flera: ökad konkurrens från länder utanför EU, höga klimatkrav och en snabb omställning till elektrifiering. Men nu växer oron för att nedläggningarna har gått för långt och att kontinentens förmåga att försörja sig själv med bränsle i en krissituation är hotad.

EU:s mål att fylla gaslagren till 90 procent senare i år ser allt svårare att nå. Flera medlemsländer har redan varnat för att det kommer att bli svårt att klara målet om inte efterfrågan minskar. Därför uppmanar nu Jørgensen medlemsländerna att vidta åtgärder – allt från att sänka värmen i offentliga byggnader till att uppmana hushåll att minska sin elförbrukning under de mest belastade timmarna.

För svensk del kan utvecklingen få snabba konsekvenser. Även om Sverige har en robust elproduktion med stor andel förnybart och kärnkraft, är vi en del av den europeiska energimarknaden. När priserna på kontinenten skjuter i höjden spiller det över på de svenska elpriserna. Dessutom kan en förlängd kris i Hormuzsundet och ett eventuellt amerikanskt exportstopp pressa upp bränslepriserna vid svenska pumpar.

Frågan om bränsleskatten blir därmed allt mer politiskt känslig. Regeringens tillfälliga undantag från EU:s skatteregler har gett svenska bilister bland de lägsta priserna i hela unionen. Men när undantaget löper ut i höst står regeringen inför ett svårt val: att förlänga det och riskera konflikt med EU-kommissionen, eller att låta priserna stiga och möta missnöje bland väljarna.

Energimarknaderna i Europa befinner sig med andra ord i ett kritiskt läge. Med låga gaslager, hot om minskad oljeexport från USA och en fortsatt konflikt i Mellanöstern är risken för nya prischocker överhängande. Frågan är hur EU:s medlemsländer – och Sverige – väljer att agera under de kommande månaderna. Klart är att trycket på både hushåll och industri kommer att fortsätta.