För tredje veckan i rad fortsätter de omfattande elevprotesterna i Frankrike. På tisdagen var fler än 800 skolor helt eller delvis ockuperade, enligt inrikesdepartementet. Totalt deltog över 250 000 elever och lärare i landets demonstrationer, varav omkring 50 000 i Paris. Vid Place de la Nation drabbade ett 300-tal maskerade personer samman med polis, och tårgas spred sig över flera kvarter.
Det som började som en protest i utsatta förorter som Créteil och Saint-Denis har på tre veckor vuxit till en nationell rörelse. På flera håll i huvudstaden påminde stämningen om en folkfest, med plakat, blåsorkestrar och improviserade demonstrationståg. Men det fanns också en påtaglig vrede.
– Det känns som ett nytt maj 68, säger Selma, 19, elev vid Henri IV-gymnasiet i centrala Paris.
Henri IV är en av Frankrikes mest prestigefyllda skolor och en inkörsport till de stora grandes écoles, där den politiska och ekonomiska eliten formas. President Emmanuel Macron gick själv på skolan på 1990-talet. Att även den nu är ockuperad visar hur brett missnöjet med skolsystemet har blivit. Macron lovade vid sin valseger 2017 att bekämpa elitism och slutna rum, men eleverna menar att lite har förändrats.
– Vi vill inte ha Macrons system längre. Vi vill visa solidaritet med dem som går i sämre skolor än vår, säger Selma.
Skolkamrater ropar ”Till vapen” med hänvisning till Marseljäsen, och en förbipasserande äldre kvinna uppmuntrar dem:
– Bra ungdomar, det är bara så ni kan åstadkomma något.
Flera elever betonar att protesterna inte bara handlar om den egna situationen. Maya, 19, som också går på Henri IV, säger att skolsystemet inte är rättvist och att alla inte har samma möjligheter. Den uppfattningen återkommer bland demonstranterna i Paris.
Kraven från elevrörelsen är konkreta: mindre klasser, mer pengar till lokaler, fler lärare och skolpsykologer samt ett avskaffande av antagningssystemet Parcoursup. Systemet, som infördes för att digitalisera och centralisera antagningen till högre utbildning, har blivit en symbol för ojämlikhet. Högskolor kan ranka gymnasieskolor, vilket gör att elever med höga betyg ibland nekas plats på grund av vilken skola de gått i.
Lärare har också gått ut i strejk. Marie, 48, undervisar elever med särskilda behov i förorten Mantes-la-Jolie väster om Paris. Hon säger att klasserna är ohållbara:
– Vi har 35 elever i varje klass. I praktiken hinner jag inte hjälpa mer än fem elever per lektion, de övriga 30 blir utan hjälp.
Hon stöder kraven på slopat Parcoursup och menar att systemet systematiskt gynnar elever från välbärgade hem med rätt kulturella koder.
Protesterna har inte varit fredliga. Över 200 poliser uppges ha skadats, och i Marseille brändes en kvinna i ansiktet av en ung demonstrant. Även aktivister har skadats: en pojke har förlorat en hand och en tonåring har förlorat ett öga efter omdiskuterade polisinsatser.
Regeringen riktar skarp kritik mot vänsterpartiet Det okuvade Frankrike, La France insoumise, och anklagar partiet för att underblåsa våldet. Jean-Luc Mélenchon, partiledare, deltog i tisdagens marsch men avfärdar att han legitimerat våld. Studenten Maya vid Henri IV understryker att rörelsen är partipolitiskt obunden, även om det finns sympatisörer.
För regeringen är situationen politiskt känslig. Emmanuel Macron och premiärminister Sébastien Lecornu har begränsat utrymme att möta kraven på ökade resurser. Frankrike, som är euroområdets näst största ekonomi, har ett budgetunderskott på omkring fem procent av BNP – långt över EU:s referensvärde på tre procent.
Lecornu fördömde på tisdagen ”ultravåldet” och sade att våld inte kan tolereras i en fungerande demokrati. Uttalandet kom samtidigt som våldsamheter även riktats mot lärare och rektorer.
För många elever handlar protesterna dock om något djupare än enskilda reformer. De sätter ljuset på ett skolsystem som i praktiken reproducerar klasskillnader. Att protesterna nu omfattar både landets mest privilegierade gymnasier och skolor i utsatta förorter gör rörelsen svår att avfärda.
