Ryska vinteranfallet har börjat – slår med ökad brutalitet

Ryssland har under de senaste dagarna genomfört systematiska bombningar av broar i Kiev. Attackerna riktas mot en bred palett av civil infrastruktur: tåg, stålverk, transportsystem, matlager, bostäder samt el- och värmeförsörjning. Den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War (ISW), som dagligen följer kriget, skriver att Ryssland i år verkar ha tidigarelagt vinterkriget. ISW beskriver strategin som ett försök att frysa och svälta ut Ukraina under de kommande månaderna.

Efter de ukrainska svårigheterna att försvara sig mot de snabbare, jetdrivna drönarna har Ryssland ändrat strategi. Putin har enligt ISW övergett tanken på ett utmattningskrig på marken där territorium erövras meter för meter. I stället satsar han på en luftkampanj mot civil infrastruktur. Enligt ukrainska uppgifter har Ryssland omkring 700 ballistiska robotar i lager och fyller på med uppemot 140 nya i månaden. De sparas i stor utsträckning för att användas när de förhållandevis billiga jetdrivna drönarna har förlorat sitt övertag.

Av de vanliga ryska drönarna skjuts uppemot 90 procent ned, men bara 50–60 procent av de jetdrivna, som är betydligt svårare att upptäcka och fälla. Därför ligger Ukraina i ett febrilt tempo för att utveckla egna interceptordrönare. Flera prototyper har testats. President Volodymyr Zelenskyj har meddelat att tolv torn med tunga kulsprutor i 50-kaliber ska sättas upp i huvudstaden och ytterligare åtta i regionen runt Kiev.

Mot de ballistiska robotarna har Ukraina i praktiken bara det amerikanska Patriot-systemet. Det är ett avancerat luftvärnssystem, men tillgången på robotar är mycket begränsad.

Johan Huovinen, lärare i militär strategi vid Försvarshögskolan, delar ISW:s slutsats. Han pekar på att Ryssland har flyttat fokus från frontlinjen till Ukrainas ekonomi.

– Förut slog man mest mot el-, värme- och vattenproduktionen. Nu har man slagit ut alla fyra stålverk och angriper transportsystemen för spannmål, som är livsviktiga för Ukrainas ekonomi, säger han.

Ukrainas stålindustri och spannmålsexport är två av landets viktigaste inkomstkällor. Stålindustrin är nära kopplad till gruvsektorn, framför allt järnmalmsbrytningen. Ukraina är dessutom en av världens största exportörer av vete och majs. Under krigets första år ledde avbrott i ukrainska hamnar till kraftigt höjda priser på vete på världsmarknaden. Nu riskerar attackerna mot transportnätet att få liknande konsekvenser.

Att skala upp produktionen av de nya interceptordrönarna tar tid, enligt Huovinen.

– De måste bryta det tekniska övertag som ryssarna har med de jetdrivna drönarna. Fram till årsskiftet får bedömningen vara att ryssarna kommer att ha det försprånget. De nya drönarna kräver en mer industriell process, eftersom även de behöver jetmotorer, säger han.

De gamla försvarsdrönarna gick ofta att tillverka med 3D-skrivare.

Ryssland har å sin sida bunkrat upp med svårstoppade ballistiska robotar.

– Det är i princip bara Patriot-systemet som kan stoppa dem. Det krävs att Ukraina får dem. Det finns ett antal länder som har Patriotrobotar, däribland Sverige, Tyskland, Polen, Grekland och Spanien. Även om det bara skulle vara 25 stycken skulle det göra underverk i det ukrainska luftförsvaret, säger Huovinen.

ISW:s bedömning är att Ukraina går en grym vinter till mötes.

”Ryssland verkar ha beslutat sig för en anfallsvåg med utökad brutalitet och dödlighet mot civila och civil infrastruktur. Kreml hoppas att det kan dra uppmärksamheten från Ukrainas senaste framgångar på stridsfältet och slutligen tvinga Ukraina att kapitulera genom att göra det dagliga livet outhärdligt”, skriver tankesmedjan.

Vidare skriver ISW att Ryssland kombinerar sina vapen och sin teknologi för att maximera lidandet för civila ukrainare.

FN har konstaterat minst 15 380 civila dödsfall i Ukraina till och med augusti i år. Det är en ökning med 55 procent jämfört med samma period året före. Siffrorna kan vara betydligt högre i verkligheten, eftersom uppgifter från krigsdrabbade områden ofta är ofullständiga.