Nu ska arvet efter kung Harald delas upp – värden för hundratals miljoner

Efter kung Haralds död tar hans son Haakon över både tronen och en omfattande privat förmögenhet som byggts upp under generationer. Det skriver näringslivssajten E24, som har kartlagt de tillgångar som nu står i centrum för arvsprocessen.

I huvudsak består förmögenheten av tre privatägda fastigheter: Kongsseteren, Mågerø och Prinsehytta. Enligt E24 har de ett uppskattat marknadsvärde på 390 miljoner norska kronor, motsvarande drygt 408 miljoner svenska kronor. Värderingen har gjorts av Terje Tinholt, en av de mäklare i Norge som säljer flest bostäder i lyxklassen.

Kongsseteren på Voksenkollen i Oslo är den mest värdefulla av de tre, med en värdering på 200 miljoner norska kronor. Den har länge använts som Haralds och Sonjas privata egendom. Mågerø, parets sommarhus på Tjøme, är värderat till 120 miljoner. Prinsehytta i Sikkilsdalen i Jotunheimen, en stor fjällfastighet med anor från 1924 då den gavs till kronprins Olav av hans svenska kusin kronprins Gustav Adolf, bedöms vara värd 70 miljoner. Traditionellt har både Kongsseteren och Prinsehytta följt den sittande monarken, och Haakon antas därför överta dem.

Utöver fastigheterna finns placerade tillgångar i fonder och obligationer. Norska Dagens Næringsliv uppskattade 2019 värdet av dessa till 100 miljoner norska kronor. E24:s genomgång omfattar också Skagum i Asker, som har använts som kronprinsens residens, med ett uppskattat värde på 800 miljoner norska kronor. Därtill äger kungafamiljen flera mindre fritidsbostäder och privatägda kronjuveler vars värde i princip är omöjligt att fastställa.

Fastigheterna ligger i några av Norges mest attraktiva områden, från Oslos gröna kullar till kustlandskapet i Tjøme och fjällvärlden i Jotunheimen. Det gör dem svåra att värdera med vanliga måttstockar, och marknadsutvecklingen i lyxsegmentet har stor betydelse för vad de faktiskt är värda. Samtidigt är kungafamiljens ekonomi ovanligt sluten. Uppgifter om inkomster och förmögenhet finns inte i offentliga register, och enligt E24 kan den verkliga förmögenheten vara betydligt större än vad värderingarna visar.

Arvsprocessen väntas bli en blandning av historiska traditioner och moderna juridiska avtal, enligt E24. Kung Haralds testamente är ännu inte känt, och hovet har inte bekräftat att ett testamente existerar. Enligt norsk lag kan insynen i kungliga arkiv dessutom begränsas i upp till 100 år.

– Det svåra med kungahuset är att man inte vet exakt vilka tillgångar de sitter på, utöver det som går att värdera. De behöver ju inte lämna in någon skattedeklaration. Men det handlar inte bara om en krona i kungahuset, det handlar om många, säger Ole-Jørgen Schulsrud-Hansen till E24.

Bland fastigheterna framhåller Schulsrud-Hansen Mågerø som den mest intressanta punkten i arvsuppgörelsen, eftersom den inte på samma sätt är bunden till kungatiteln. Huset har fungerat som kungaparets privata sommarresidens sedan 1992, då de sålde Berget på Tjøme. Berget var drottning Sonjas privata egendom. När kung Harald och drottning Sonja gifte sig 1968 ingick de ett avtal om fullständig enskild egendom, vilket innebar att Sonja behöll Berget. Den historien visar hur äktenskapsförord länge har format kungafamiljens ekonomiska uppgörelser.

Prinsessan Märtha Louise fick 2001 stugan Bloksberg på Hankø som förskott på arvet. Stugan hade varit i familjens ägo sedan kronprins Olav köpte den 1947. Det är inte känt om offentliga medel användes vid köpet. År 2020 sålde Märtha Louise stugan för 26 miljoner norska kronor.

Huvudarvingar är kung Haakon och prinsessan Märtha Louise. Haakon och drottning Mette-Marit tecknade ett äktenskapsförord 2001, vilket innebär att deras respektive enskilda tillgångar hålls utanför arvsförhandlingarna. Det är ännu oklart om kronprinsessan Ingrid Alexandra och prins Sverre Magnus får arv direkt. Om drottning Sonja väljer att sitta i oskiftat bo skjuts den stora arvsuppgörelsen upp. Enligt norsk lag har en efterlevande make eller maka rätt till en fjärdedel av arvet när det finns barn.

När det gäller Marius Borg Høiby noterar Schulsrud-Hansen att han betraktades som kung Haralds barnbarn, men att hans eventuella arv troligen är strikt reglerat i ett testamente.

– Det går inte att utesluta att han kommer att ärva.

Den norska kungafamiljen lever till stor del på apanage. I statsbudgeten för 2026 avsattes 16,2 miljoner norska kronor till kungaparet och 13,5 miljoner till det dåvarande kronprinsparet. I Norge är monarken och dennes make eller maka, samt tronföljaren och dennes make eller maka, undantagna från inkomstskatt och förmögenhetsskatt. För närvarande gäller det kung Haakon, drottning Mette-Marit och kronprinsessan Ingrid Alexandra.