Republikanerna kammar hem tung seger i domstol

I USA:s politiska landskap pågår en intensiv kamp som får allt mer komplicerade former inför höstens mellanårsval. Vart tionde år genomför USA:s folkräkningsbyrå en räkning av landets befolkning, vilket sedan ligger till grund för hur delstaternas valkretsar ritas om. Men nu har den processen tagit en oväntad vändning.

President Donald Trump har uppmanat republikanskt styrda delstater att inte vänta till 2030, utan i stället rita om sina valkretsar redan nu för att skaffa sig strategiska fördelar i höstens viktiga val. Metoden går ut på att valkretsarna dras så att tillräckligt många republikanska väljare hamnar i varje valkrets för att säkra en majoritet.

Denna taktik är inte ny i amerikansk politik. Den har använts sedan tidigt 1800-tal och fick namnet ”gerrymandering” år 1812. Benämningen uppstod när en reporter på tidningen Boston Gazette ansåg att en omritad valkrets hade en så brokig form att den påminde om en salamander.

Texas var den första delstaten som följde Trumps uppmaning i augusti förra året, vilket ledde till att demokratiska politiker lämnade delstaten i protest. Men i stället för att fortsätta protestera beslutade Demokraterna att använda samma taktik till sin fördel.

I november röstade Kalifornien igenom ett lagförslag om att rita om sina valkretsar, vilket gav dem fem extra demokratiska platser i representanthuset – exakt samma antal som Republikanerna vann i Texas. Detta har utlöst en dominoeffekt där allt fler delstater följer samma mönster, de flesta av dem republikanska.

Virginia utmärkte sig på den demokratiska sidan när de den 8 maj i år röstade igenom en förändring som skulle ge Demokraterna fyra extra platser. Men fredagens beslut i delstatens högsta domstol slog fast att omröstningen hade genomförts för snabbt och i strid med gällande lagstiftning, vilket innebär ett betydande bakslag för Demokraterna.

Gerrymandering-striden har blivit så omfattande och komplex att det ännu är svårt att avgöra exakt hur många extra platser respektive parti kan vinna. Men mycket tyder på att Republikanerna kommer att få ett övertag i denna process.

Situationen kompliceras ytterligare av ett färskt beslut från USA:s högsta domstol. Domstolen underkände nyligen två valkretsar i Louisiana som hade utformats för att ge svarta väljare bättre representation, i enlighet med Voting Rights Act från 1965. Syftet med dessa valkretsar var att motverka diskriminering baserat på hudfärg, men Högsta domstolen ansåg att indelningen stred mot konstitutionen eftersom etnicitet hade varit den avgörande faktorn vid utformningen.

Detta domslut öppnar nu dörren för ytterligare förändringar till Republikanernas fördel, särskilt i sydstater som Louisiana och Alabama, som skyndsamt försöker utnyttja beslutet. Enligt aktuella uppskattningar kan Republikanerna potentiellt vinna upp till 18 extra platser i representanthuset, medan Demokraterna troligen bara får sex platser nu när Virginia faller bort från deras kolumn.

Det finns dock en potentiell risk med Republikanernas strategi. Valkretsarna ritas om baserat på befolkningssiffror från 2020 och väljarstatistik från valet 2024. Vissa väljare som då röstade på Donald Trump har sedan dess ändrat uppfattning, framför allt bland USA:s latinamerikanska befolkning, där många är bosatta i Texas.

När Republikanerna ritar om kartorna för att skapa fler valkretsar med republikansk majoritet tvingas de sprida ut sina väljare. Detta resulterar i att deras majoritet i respektive valkrets blir mindre och därmed mer sårbar för väljare som byter parti.

Om det var strategiskt klokt att inleda detta gerrymandering-krig kommer sannolikt inte stå klart förrän efter valet i november. Utgången kan bli avgörande för maktbalansen i USA:s kongress, där Republikanerna för närvarande har majoritet i båda kamrarna.

Mellanårsval i USA hålls vart fjärde år, mitt emellan presidentvalen. Vid dessa val tillsätts samtliga 435 platser i representanthuset och ungefär en tredjedel av platserna i senaten. Valresultatet har stor betydelse för presidentens möjligheter att driva sin politik, eftersom maktbalansen i kongressen kan förändras. Om Demokraterna skulle få majoritet i en eller båda kamrarna skulle de kunna blockera många av presidentens förslag. Nästa mellanårsval äger rum den 3 november 2026.