Right Livelihood-pristagare varnar: ”AI-företagen det verkliga hotet mot mänskligheten”

Årets Right Livelihood-pris går till fyra kvinnor som på olika håll i världen utmanar etablerade maktstrukturer – från AI-branschen i Silicon Valley till landsbygden i södra Afrika. Pristagarna är AI-forskaren Timnit Gebru, den pakistanska advokaten Jalila Haider, organisationen Rural Women’s Assembly och den georgiska advokatorganisationen GYLA.

Enligt juryns motivering vägrar pristagarna att vänta på tillåtelse.

– De skriver om de regler som auktoritära och patriarkala ledare, samt Silicon Valleys mäktigaste män, har tagit för givet att de själva får skriva, säger Ole von Uexküll, direktör för Right Livelihood-stiftelsen.

Han konstaterar att få människor är särskilt entusiastiska inför framtiden i ett samhälle där experter varnar för att AI kan utplåna mänskligheten och där klimatkrisen årligen slår nya globala värmerekord.

– Det är en minoritet i toppen som tjänar på de kriser vi har nu. Därför är det viktigt att alla som vill ha en annan framtid hittar vägar att forma den, säger han.

De fyra pristagarna valdes bland 200 nominerade.

Timnit Gebru är en av de forskare som tidigast varnade för riskerna med artificiell intelligens. Hon fick sparken från Google 2020 efter att ha kritiserat företagets arbete med stora språkmodeller. Därefter grundade hon Distributed Artificial Intelligence Research Institute, DAIR, som vill utmana maktkoncentrationen inom techsektorn och belysa de skador som AI-system redan orsakar i människors vardag.

Utvecklingen går åt fel håll, enligt Gebru.

– Vi är på väg att ge ett litet antal miljardärer så mycket makt och pengar att de kan göra världen till en lekplats för sina konstiga fantasier. Tekniken de står för, med energislukande datacenter, förstör miljön. De stjäl data och utnyttjar arbetskraft, säger hon.

Hon menar att datajättarna har fått hela samhället att tro att de skapat en sorts maskinell superintelligens som alla behöver, men som de inte kan garantera att de kan styra.

– De säger att de bygger en maskingud som är så mäktig att den antingen leder till en utopi eller en dystopi. Det de egentligen gör är att marknadsföra sig som de som går i bräschen för denna väldigt mäktiga teknik. Samtidigt slår de ifrån sig allt ansvar, säger hon.

Hon lyfter fram en incident som CNN rapporterat om, där en AI-genererad underrättelserapport fick USA:s militär att förbereda sig på krig med Kina.

– Var det för att man litade på en superintelligent dator som löpte amok? Nej, produkterna som dessa företag kallar superintelligenta är i verkligheten extremt bristfälliga och otillförlitliga. Men på grund av marknadsföring tror folk att de är mycket intelligenta, säger hon och ifrågasätter varför politiker lyssnar så okritiskt på techcheferna.

– Varför lyssnar de på företag som tjänar miljarder dollar, förstör vår miljö och begår brott? De borde inte tro på magiska maskiner, säger hon och konstaterar att det redan finns lagar som skulle kunna ställa techjättarna till svars.

Jalila Haider är den första kvinnliga advokaten ur minoritetsgruppen hazarer i Pakistan. Hon har länge kämpat för kvinnors och hazarers rättigheter, både genom juridiska medel och gatuaktivism. Hennes rättesnöre lyder: ”Ingen människa är olaglig.”

Rural Women’s Assembly belönas för att ha organiserat över 178 000 småskaliga kvinnliga jordbrukare i elva länder i södra Afrika. Organisationen kämpar för kvinnors rätt till mark och den egna kroppen. Arbetet har bland annat bidragit till en lag i Zambia som ger kvinnor rätt att tilldelas mark på lika villkor som män, samt en lag i Eswatini om sexualbrott och våld i nära relationer.

Den fjärde pristagaren, GYLA, är en organisation för georgiska advokater som grundades 1994. Gruppen har spelat en viktig roll i Georgiens demokratisering och arbetar för mänskliga rättigheter i ett land där protesterna mot regeringens närmande till Ryssland varit omfattande. GYLA har gett gratis juridisk rådgivning vid 1,5 miljoner tillfällen – i ett land med 3,7 miljoner invånare.

Right Livelihood-priset, ofta kallat det alternativa Nobelpriset, delas ut av en svensk ideell stiftelse. Den grundades för 45 år sedan av svensk-tysken Jacob von Uexküll, som hade fått nej på ett förslag till Nobelstiftelsen om att inrätta två nya priser för social rättvisa och miljöskydd. För att få fram grundkapital sålde han sin privata frimärkssamling, värd drygt 1 miljard dollar. Sedan dess har privata donatorer tillkommit.

Totalt har 207 personer från 82 länder fått priset sedan den första utdelningen 1980. Bland tidigare pristagare märks Greta Thunberg, den ukrainska människorättsförsvararen Oleksandra Matviichuk och den kongolesiska gynekologen Denis Mukwege.