Risk för skakig börs i oklart Hormuz-läge: ”Lite för naiva”

Efter den senaste tidens spända geopolitiska läge i Mellanöstern råder fortsatt osäkerhet på de globala finansmarknaderna. Det amerikansk-israeliska angreppet mot Iran den 28 februari orsakade kraftiga börsfall världen över och fick oljepriserna att skjuta upp mot 120 dollar per fat. Trots att många marknader har återhämtat sig kvarstår krissituationer på flera håll, och den oklara situationen kring en potentiell vapenvila förstärker osäkerheten ytterligare.

”Det är så mycket psykologi i det här som gör det svårt att säga något. Den uttalade vapenvilan har en deadline på onsdag så det finns ett tidsfönster att gå i mål,” säger Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB.

Bergqvist understryker svårigheten att göra förutsägelser i den nuvarande situationen, där läget kan svänga snabbt åt olika håll. Han ser dock vissa ljusglimtar i utvecklingen.

”Det man ser, om man läser mellan raderna av allt som händer, är att samtalen ändå fortsätter. Parterna höjer insatserna i hopp om att få ett bättre utfall, men ingen har lämnat förhandlingsbordet och det måste ändå ses som positivt,” förklarar han.

Fredagshandeln avslutades med en uppgång på cirka 2 procent i Stockholm och runt 1,2 procent i USA. Detta skedde efter att Irans utrikesminister Abbas Araghchi meddelat att kommersiell trafik genom Hormuzsundet skulle tillåtas. Under helgen har dock situationen förvärrats igen, med rapporter om att minst två fartyg beskjutits i området. Endast ett fåtal av de omkring 2 000 fartyg som är fast i Persiska viken har kunnat passera.

Bergqvist förutser en viss rekyl när marknaderna öppnar efter helgen, men tror att den kommer att vara relativt kontrollerad.

”Man såg i fredags att riskaptiten kom tillbaka och att oljepriserna föll med ungefär 10 dollar till lite över 90 per fat. Det var väldigt positiva signaler, men det är klart att det är oerhört viktigt för marknaden vad som händer i Hormuzsundet. Att det nu i princip stängt igen och vad vi sett i den relaterade krigsfronten Israel/Libanon är förstås bakslag,” säger han.

Vid det här laget har både USA och Iran gjort betydande insatser, och enligt Bergqvist har ett antal smärttrösklar passerats för båda parter. Irans ekonomi befann sig redan före konflikten i djup kris med landsomfattande protester som följd. För USA handlar det om ekonomiska, politiska och resursmässiga påfrestningar, men även finansiella utmaningar.

”Man kan kalla det smärttrösklar eller ’taco’-beteende, men det är så uppenbart att Donald Trump hela tiden tar steg tillbaka och verbalt försöker påverka när börserna går ner eller räntorna går upp. USA klarar inte av högre räntor med tanke på den höga offentliga skuld man har,” förklarar Bergqvist.

Många bedömare har kritiserat hur börser och oljemarknaden reagerar på tillfälliga händelser istället för att anlägga ett mer långsiktigt perspektiv. Skadorna på infrastrukturen i Gulfländerna är fortfarande svåra att överblicka, och historiska exempel som Irakkriget 1993 visar att återuppbyggnad kan ta åratal, vilket var fallet för Kuwait.

”Jag kan delvis hålla med. Även med ett oljepris på 90 dollar per fat som i dag, så råder det inget tvivel om att det skadar världsekonomin och tillväxten, och det ökar kostnaderna i hela det ekonomiska systemet inklusive inflationsrisken. Med det sagt, och om vi kan få ett snabbt slut på det här, kan vi skademinimera,” menar Bergqvist.

Han pekar också på ett nytt element i situationen som kan få långsiktiga konsekvenser för energimarknaden: ”Ett nytt element i det här, tror jag, är att det under lång tid framöver kommer att finnas en riskpremie i energipriserna. Vi har ju blivit varse Irans möjlighet att kontrollera en väldigt stor del av världens energiproduktion och indirekt den ekonomiska tillväxten.”

Bergqvist avslutar dock med en mer optimistisk ton och påminner om den globala förmågan till anpassning: ”Men man ska inte underskatta kreativiteten och problemlösningsförmågan när många länder har ett väldigt angeläget ämne, som med flytande gas i energikrisen 2022 eller med vaccin i pandemin.”