Rysk banktopp sparkas – varnade för nederlag i kriget

En av Rysslands mest framstående ekonomer har avsatts från sin post efter att ha hållit ett tal som ledde till omedelbar uppmärksamhet i både ryska och internationella medier. Andrej Klepach, chefsekonom på den statliga utvecklingsbanken VEB, fick lämna sitt uppdrag efter en order från Kreml, enligt uppgifter från den oberoende exilryska sajten The Bell, som brittiska The Guardian senare hänvisade till.

Bakgrunden var ett öppet kritiskt anförande som Klepach höll vid det ryska ekonomiska forumet Nikitskij Klubb redan i maj, men vars fullständiga innehåll först nu har blivit känt. I talet varnade han för att Ryssland håller på att förlora mark i den globala konkurrensen – inte bara mot Kina och USA, utan även mot Ukraina. Han sade bland annat att “vi halkar efter” och att Ryssland är “förlorare i den globala konkurrensen både teknologiskt och ekonomiskt”, enligt Moscow Times.

Klepach, som citeras av flera oberoende ryska medier, gick ännu längre när han slog fast att Ryssland inte kommer att kunna vinna ett långvarigt utnötningskrig mot Ukraina. Han menade att det råder en farlig illusion i Moskva om att allting till slut kommer att kollapsa för motståndaren. “Det har det inte gjort och kommer inte att göra. Våra kostnader stiger”, sade han.

Chefsekonomen varnade dessutom för att de ukrainska attackerna mot rysk infrastruktur – särskilt hamnar och oljeraffinaderier – riskerar att utlösa en “social kris” inom landet. Detta är anmärkningsvärt eftersom han därmed pekade på krigets direkta påverkan på den ryska befolkningen och ekonomin, något som Kreml vanligtvis tonar ner.

VEB har inte lämnat någon officiell förklaring till avskedandet, men The Bell uppger att beslutet togs efter direkt order från presidentadministrationen. Klepach är en välkänd person inom rysk nationalekonomi och har tidigare arbetat inom finansministeriet, där han varit en av de ledande analytikerna bakom Rysslands ekonomiska politik. Hans roll som chefsekonom på VEB innebar ett ansvar för långsiktiga investeringar och statliga utvecklingsprojekt – en position som nu satts i gungning av krigets dynamik.

Händelsen kommer mot bakgrund av ett allt hårdare politiskt klimat i Ryssland, där oliktänkande inom både näringsliv och akademi i allt högre grad tystas. Att en toppekonom med regeringskopplingar öppet ifrågasätter krigets utsikter – och dessutom nämner Ukraina som en konkurrent – är ovanligt. Det tyder på att även inom de statsdominerade institutionerna växer en oro över krigets konsekvenser.

För omvärlden har Klepachs varningar ändå en konkret ekonomisk relevans. Ryssland har sedan krigsutbrottet mött massiva sanktioner från EU, USA och flera allierade länder. Olje- och gasexporten har drabbats av pristak, och flera av landets banker och företag har stängts ute från internationella marknader. Ändå har den ryska ekonomin under första kvartalet inte kollapsat fullt ut. Tillväxtprognoser har justerats upp oväntat under året, vilket förvånat många analytiker. Men krigstidsinflationen är hög, rubeln har varit volatil och en växande arbetskraftsbrist pressar företagen.

Ukrainska drönarattacker mot ryska oljeanläggningar har under våren och sommaren stört en betydande del av raffinaderikapaciteten. Det har lett till periodvisa bränslebrister i flera ryska regioner, vilket rapporterats av oberoende medier. Dessa attacker har inte bara militär betydelse utan träffar direkt landets ekonomi och befolkning – ett samband som Klepach så tydligt pekade på.

För internationella investerare och bedömare av rysk ekonomi är avskedandet ytterligare en signal om att Kreml inte tolererar avvikande bedömningar, även när de är tekniskt korrekta. Det ökar osäkerheten kring hur Ryssland ska hantera ett långvarigt krig med ett växande ekonomiskt tryck. Samtidigt skickar det en signal till andra tjänstemän att öppen debatt om krigets kostnader inte är acceptabel.

Klepachs fall är dock inte isolerat. Flera höga ekonomer och tidigare regeringsföreträdare har lämnat landet eller rekommenderat tystnad i frågor som rör kriget. Den oberoende ryska journalisterna har fått arbeta alltmer i exil, och The Bell är självt en del av den exilmedia som fortsatt granska händelserna.

Frågan är nu vilken effekt detta får på den ryska beslutsprocessen. Kan Kreml ytterligare isolera sig från ekonomer som presenterar obekväma sanningar? Och i vilken utsträckning kan Ryssland fortsätta finansiera kriget utan att ta in den typen av varningar? De kommande månaderna lär visa om detta blir en isolerad episod eller ett tecken på en djupare spricka inom den ryska eliten. För analytiker som följer den ryska ekonomin är det åtminstone en påminnelse om att även de mest officiella rösterna ibland kan utmana Kremls linje – och att priset för det kan bli högt.