Ryssland hotar Nato med kärnvapen

Moskva har i ett officiellt brev till Nato varnat för att en blockad av den ryska exklaven Kaliningrad kan leda till att Ryssland använder kärnvapen mot medlemsländerna. Det uppger källor till Financial Times. Nato bekräftar för DN att man tagit emot brevet.

Innehållet i skrivelsen beskrivs som en allvarlig varning från rysk sida. Enligt dokumentet skulle ett försök att blockera Kaliningrad, som ligger inklämt mellan Polen och Litauen vid Östersjön, betraktas som en direkt militär aggression. Ryssland skulle därmed förbehålla sig rätten att svara med kärnvapen, står det att läsa enligt uppgifterna.

Kaliningrad har sedan Sovjetunionens fall varit en av Rysslands mest strategiskt känsliga punkter. Exklaven är hemvist för den ryska Östersjöflottan och har byggts ut med Iskanderrobotar som kan bära både konventionella och nukleära laddningar. Området rymmer också avancerad elektronisk krigföring och luftvärnssystem. Exklaven är Rysslands enda isfria hamn vid Östersjön som inte kräver passage genom internationellt vatten, men dess marina och militära betydelse har vuxit i takt med att spänningen med Nato ökat.

Det geografiska läget gör exklaven både utsatt och hotfull i Natos östra gränsland. Den så kallade Suwałki-korridoren, den smala landremsan mellan Polen och Litauen som förbinder Natoländerna med de baltiska staterna, är ett av de mest bevakade områdena i Europa. En rysk styrka i Kaliningrad ligger bara några mil därifrån, vilket gör regionen till en av de platser där en konflikt mellan Nato och Ryssland skulle kunna eskalera snabbt. Just korridorens sårbarhet har länge varit en central del av Natos försvarsplanering, och frågan om hur man skulle kunna förstärka Baltikum i händelse av kris har drivit alliansens övningsverksamhet i området.

Brevet kommer i ett läge där Natos närvaro i Östersjöområdet har ökat markant. Sedan Finland och Sverige gick med i försvarsalliansen har Östersjön i praktiken blivit en Natodominerad zon, med undantag för Kaliningrads kust och den ryska östersjöflottan i Sankt Petersburg. För Ryssland innebär det att exklaven blivit allt mer isolerad, både militärt och logistiskt. Att förlora kontrollen över de baltiska sjövägarna skulle vara ett allvarligt strategiskt bakslag, och det är i det ljuset varningen till Nato ska förstås.

Ryska hot om kärnvapen har blivit vanligare under kriget i Ukraina. Redan våren 2023 meddelade Ryssland att man skulle stationera taktiska kärnvapen i Belarus, och regimen har upprepat gång på gång varnat för att använda alla till buds stående medel för att försvara sina intressen. Enligt flera västerländska bedömare är hotbilden i första hand avsedd att avskräcka, snarare än ett tecken på att Ryssland faktiskt förbereder en kärnvapenattack. Men det faktum att varningen nu framförs i ett officiellt brev till Nato höjer tonläget ytterligare och gör det svårare att avfärda som ren propaganda.

Nato har bekräftat att man tagit emot brevet, men vill inte kommentera innehållet i detalj. Från alliansen framhåller man att man löpande värderar ryska uttalanden och att man tar alla hot på allvar. Samtidigt pågår omfattande försvarsplanering för att kunna försörja de baltiska länderna i händelse av konflikt. Stora mängder militär materiel har under de senaste åren förlagts i Polen, Tyskland och Baltikum, och Nato har genomfört flera stora övningar i regionen.

Dagens varning ska också ses mot bakgrund av de allt tätare incidenterna i Östersjön. Civila och militära aktörer har varit inblandade i misstänkt sabotage och spionage, och flera undervattenskablar har skadats under oklara omständigheter. I flera fall har ryska fartyg misstänkts, och länderna runt Östersjön har skärpt övervakningen. Ett blockadscenario är således inte bara ett teoretiskt resonemang – frågan om kontrollen över sjövägarna in i Östersjön har blivit en allt viktigare strategisk fråga för båda sidor. En rysk blockad, eller ett Natoförsök att hindra rysk sjötrafik, skulle omedelbart få konsekvenser för handel, energiförsörjning och militär rörlighet i hela regionen.

För Sverige, som nyligen gick med i Nato, är utvecklingen direkt relevant. Gotland ligger mitt i Östersjön och har åter fått en militär närvaro, och svenska förband deltar nu i Natos övervakning och avskräckning i regionen. Att Ryssland explicit hotar Natomedlemmar med kärnvapen i ett diplomatiskt dokument är en påminnelse om att det säkerhetspolitiska läget i Östersjöområdet är det allvarligaste sedan kalla kriget.

Diplomatiskt sätter brevet Nato i ett besvärligt läge. Alliansen vill gärna upprätthålla en dialog med Moskva – bland annat för att undvika oavsiktlig eskalation – samtidigt som man måste avfärda ryska hot och upprätthålla sina egna röda linjer. Hittills har Natos strategi varit att nedtona de ryska kärnvapenhoten och i stället lyfta fram alliansens egen avskräckning. Enligt uppgifter till Financial Times har flera Natoländer nu inlett interna diskussioner om hur man ska besvara brevet, och huruvida man ska bemöta det öppet eller genom informella kontakter. Gemensamt för alla medlemmar torde dock vara att ingen vill se Kaliningrad som en plats där gränsen mellan retorik och handling slutligen suddas ut.