Ryssland stänger gränsövergångar – expert varnar för mobilisering

Rysslands beslut att på onsdagen stänga järnvägsövergångar till Finland, Estland och Lettland för all person-, gods- och varutrafik väcker oro bland säkerhetsexperter. Stängningen omfattar samtliga typer av gränsöverskridande transporter och kommer vid en tidpunkt då kriget i Ukraina fortsätter att eskalera.

Jukka Savolainen, direktör vid det Europeiska kompetenscentret för hybridhot i Helsingfors, menar att de stängda gränserna kan vara ett tecken på allvarliga förändringar i Rysslands militära strategi. Han identifierar två möjliga förklaringar till beslutet, där den ena är betydligt mer oroväckande än den andra.

Den första och mindre alarmerande förklaringen handlar om omfördelning av militära resurser. Genom att stänga gränsövergångarna frigörs personal som tidigare varit stationerad vid dessa platser. Detta manskap kan sedan flyttas till andra områden där de behövs mer akut. Det skulle kunna vara en logistisk åtgärd som syftar till att effektivisera användningen av tillgängliga resurser.

Men det är den andra möjliga orsaken som oroar Savolainen mest. Han menar att de stängda gränsövergångarna kan signalera en förestående storskalig mobilisering. Ryssland har ett fortsatt behov av fler soldater till kriget i Ukraina, och genom att stänga gränserna förhindras potentiella värnpliktiga från att fly landet. Budskapet till befolkningen blir tydligt – det finns ingen flyktväg.

Att även gränserna till de baltiska länderna stängs förstärker teorin om en omfattande mobilisering, enligt Savolainen. Det skulle inte vara första gången Ryssland vidtar sådana åtgärder, men omfattningen av de nuvarande gränsstängningarna tyder på att något större kan vara på gång.

En storskalig mobilisering skulle även kunna ha psykologiska effekter på den ryska befolkningen. Savolainen menar att förtroendet för kriget för närvarande är lågt bland allmänheten, men att situationen skulle kunna förändras om regeringen lyckas mobilisera stora styrkor och uppnå någon form av militär framgång. En synlig vinst på slagfältet, även om den är begränsad, skulle kunna användas för att påverka opinionen hemma.

Säkerhetsexperten ser också en mer strategisk dimension i de potentiella mobiliseringsplanerna. En omfattande truppförstärkning skulle kunna vara ett tecken på att Ryssland förbereder sig för att försöka erövra det som president Vladimir Putin kallar ”Novorossija” – de södra och östra delarna av Ukraina. En sådan offensiv skulle få förödande konsekvenser för landet.

Särskilt oroande är hotet mot den södra hamnstaden Odessa. Enligt Savolainen är stadens betydelse för Ukrainas ekonomi avgörande. Om Odessa skulle hamna under rysk kontroll eller ens hotas allvarligt, skulle det innebära en dramatisk förändring av krigets dynamik. Stadens strategiska läge vid Svarta havet gör den till en nyckelkomponent i Ukrainas förmåga att upprätthålla handel och ekonomisk aktivitet.

Skulle Odessa falla skulle konsekvenserna sträcka sig långt bortom Ukrainas gränser. Savolainen menar att Europa då skulle tvingas till en grundlig omvärdering av sitt stöd till Ukraina. Diskussionen om att skicka egna trupper, något som Frankrikes president Emmanuel Macron föreslog för några år sedan, skulle sannolikt återupptas med förnyad kraft. En sådan utveckling skulle markera en betydande eskalering av Europas direkta inblandning i konflikten.

För Finlands del innebär de stängda gränserna ingen omedelbar förändring i sig. Landsgränsen mot Ryssland har varit stängd sedan slutet av 2023, så situationen är inte helt ny för landet. Finland har under denna period anpassat sig till den nya verkligheten och byggt upp beredskap för en långvarig gränsstängning.

Men Savolainen utesluter inte att en eventuell storskalig mobilisering skulle kunna påverka även Finland direkt. Om Ryssland verkligen mobiliserar stora truppstyrkor finns risken att militära enheter kan röra sig även i närheten av den finska gränsen. Han betonar dock att huvudfokus för eventuella ryska truppförflyttningar är riktat mot Ukraina, inte mot nordväst.

Den nuvarande situationen understryker den fortsatta osäkerheten i regionen och vikten av att europeiska länder förblir vaksamma och förberedda på olika scenarier.