S-toppen vill riva sig till integration: ”Fysisk omdaning är möjlig och den är bra”

Det krasar och skramlar när en fullastad lastbil lämnar ett rivningshus i Paris-förorten Romainville. Lawen Redar står tyst och observerar scenen. Detta område, som på 1960- och 70-talen blev hem för många arbetskraftsinvandrare från Nordafrika, genomgår nu en omfattande omvandling.

Husen som byggdes var ursprungligen av låg kvalitet och tänkta som tillfälliga lösningar för några decennier. Men invandrarna blev kvar, deras familjer växte, och nya generationer föddes i området. Till slut krävdes åtgärder för att bryta förfallets spiral.

För drygt 20 år sedan bildades därför den franska myndigheten ANRU med uppdraget att rusta upp landets miljonprogram. Hittills har motsvarande 600 miljarder kronor investerats i att riva, renovera och bygga nytt. Nu har turen kommit till Romainville.

”Frankrike är inte Sverige. Men jag kommer hit och tänker: fysisk omdaning är möjlig och den är bra,” säger Lawen Redar, som sedan september förra året är Socialdemokraternas talesperson i integrationsfrågor.

I detta höghusområde utanför Paris är arbetslösheten omkring 50 procent. Fram tills nyligen fanns en lista med priserna på olika illegala droger öppet klottrad på en vägg i centrumområdet. Nu har ”prislistan” målats över och hela centrum ska rivas. Alla i området vet dock vilket höghus som är centrum för narkotikahandeln – det som ligger intill barnens lekpark.

”Sverige får inte bli så här. För mig är detta en yttersta gräns. Vi får inte hamna här. Vi måste komma igång nu, ordentligt,” betonar Redar, som inte är här för att förskräckas utan för att hitta lösningar.

Trots utmaningarna sker positiv utveckling i Romainville. Geografiskt ligger förorten nära Paris innerstad, och en ny tunnelbanestation har nyligen öppnats. Flera av tiovåningshusen har rivits och ersatts av bättre isolerade femvåningshus.

Det satsas aktivt på nya boendeformer. Ett nybyggt gult hus med bostadsrätter har uppförts mellan de gråa hyreshusen. Kvadratmeterpriset där är cirka 6 000 euro (66 000 kronor) jämfört med 10 000 euro (110 000 kronor) i Paris innerstad – något som lockar medelklassen till området.

Nicolas Chmiel, 44 år, köpte en lägenhet här för två år sedan. ”Jag gillar att jag kan cykla in till stan på 15 minuter härifrån. Men det är synd att det är så smutsigt,” säger han. Han känner ännu inte någon utanför sin egen byggnad.

Medan Nicolas låser sin cykel kommer 68-årige Ali Mchiri förbi. Han har bott länge i området och är ursprungligen från Tunisien. ”Ombyggnaden tar för lång tid. Min familj har fått flytta runt i tillfälliga boenden i flera år. Och vår hyra har fördubblats från 600 euro till 1120 euro (12 000 kronor),” berättar han med sorg i rösten. ”Jag vet inte om jag kan bo kvar.”

För Lawen Redar är denna möte mellan den nyinflyttade och den långvariga boende talande. ”Hörde du att han med cykeln sade att det är smutsigt? Hans förväntansbild är från ett helt annat område. Här har myndigheterna vänt bort blicken och låtit området förfalla,” säger hon.

De som flyttar in kan i bästa fall bidra till en ny ”skötsamhetsnorm”, menar Redar. ”Det ska vara rent och se ordentligt ut. När det inte gör det ska folk reagera: ’Kommunen måste göra något!'”

Hon förespråkar närvaro av lokala myndighetskontor i utanförskapsområden med tjänstemän på plats – inte bara poliser. Redar vill se stora kommunala och statliga satsningar som lämnar ”bestående avtryck”.

Nyligen lanserade hon ett krav på svenska i välfärdsyrken. Socialdemokraterna har också ställt sig bakom många av Tidö-partiernas skärpningar av migrationslagstiftningen. Själv anser hon att Sverige behöver en ”miniminivå i migrationen i minst tio år till”.

Under besöket i Paris studerar Redar den franska integrationspolitiken. Hon besöker migrationsmyndigheten där nyanlända skriver under kontrakt om att studera franska och genomgå samhällsorientering – något hon finner intressant.

Men det går att ifrågasätta om Frankrike verkligen har lösningarna. Trots att ANRU förbättrat tusentals bostäder har den totala segregationen inte minskat märkbart. Problem med gängbrottslighet och extremism kvarstår, vilket stärkt Marine Le Pens ställning inför kommande presidentval.

Från vänster kritiseras diskrimineringen på arbetsmarknaden och polisens problematiska relation till unga. Detta blev tydligt när 17-årige Nahel Merzouk sköts till döds av polis i juni 2023, vilket utlöste omfattande kravaller – även i Romainville.

Redar refererar till ett möte med filosofen Pascal Bruckner under sitt Paris-besök: ”Bruckner säger att han är trött på en höger som bara talar om islam, och en vänster som fokuserar på kolonialism och polisförtroende. Han menar att många av de unga som deltog i kravallerna troligen skulle haft väsentligt sämre förutsättningar om de fötts i föräldrarnas ursprungsländer.”

På frågan om vad detta skulle innebära i en svensk kontext – att välfärdsstaten träder in starkare – svarar Redar: ”Det handlar inte bara om en materiellt förbättrad standard. Det är också språk, kultur, värdighet…” Efter en stunds eftertanke tillägger hon: ”Alla ska kunna känna att man har Sverige i hjärtat.”