Fjärrstyrda robotar ersätter soldater i Ukrainas attacker

Med obemannade farkoster återtar Ukraina territorium utan egna markstyrkor

Ukraina har i ett uppmärksammat fall lyckats återta ett landområde och tvingat ryska styrkor att kapitulera utan att använda en enda soldat på marken. Istället användes fjärrstyrda farkoster både i luften och på marken. President Volodymyr Zelenskyj offentliggjorde framgången den 14 april och visade samtidigt upp inhemska innovationer som används på slagfältet.

Från frontlinjen kommer nu rapporter om fjärrstyrda robotar som utför en mängd olika uppgifter. De används för att hämta sårade soldater som befinner sig i fiendens skottlinje, transportera förnödenheter och genomföra direkta attacker mot fiendeställningar.

Enbart under mars månad genomfördes cirka 9 000 operationer med fjärrstyrda markrobotar, enligt försvarsminister Mychajlo Fedorov. Detta är en dramatisk ökning jämfört med för ett år sedan, då sådana operationer främst gjordes sporadiskt och i experimentellt syfte.

Ukrainska försvarsmakten har tecknat avtal om leveranser av totalt 25 000 markrobotar under årets första sex månader, vilket är dubbelt så många som levererades under hela 2023. Den snabba expansionen visar på den ökande betydelsen av dessa system.

”Robotar blöder inte” har blivit ett talande uttryck från en av de ansvariga bakom en uppmärksammad attack i somras, då ryska soldater gav upp inför ukrainska robotar. Dessa fjärrstyrda maskiner pekas nu ut som en viktig del i lösningen på Ukrainas numerära underläge gentemot Ryssland.

Militäranalytikern Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant, förklarar fördelarna:

”Genom att skicka fram en fjärrstyrd robot behöver man inte avvara personal eller stridsfordon. Det här har betydelse just eftersom personal är en brist på den ukrainska sidan.”

Jämfört med luftburna drönare har markrobotarna både tydliga fördelar och nackdelar. De banddrivna enheterna kan bära betydligt tyngre sprängladdningar än attackdrönare. De erbjuder dessutom stabilare plattformar för avfyrning av vapen och när de utrustas med kulsprutor. Ofta har de också längre operationstid tack vare större batterier.

”Nu finns det drönarnät på många platser, men det finns inget motsvarande för att skydda mot markfordon. Det krävs mineringar eller moteld, direkt eller indirekt från drönare, för att stoppa dessa”, säger Elfving.

Ett konkret exempel på markrobotarnas effektivitet redovisas i New York Times, där en chef för ett ukrainskt markrobotförband berättar om en attack i vintras. Ryska drönaroperatörer hade då intagit en skola i staden Kupjansk och täckt alla fönster med nät för att förhindra ukrainska drönare från att ta sig in i byggnaden.

Ukraina svarade med att skicka fram en markrobot till byggnaden, som avfyrade flera mindre robotar. Attacken resulterade i att byggnaden kollapsade.

Dock har markrobotarna också nackdelar jämfört med flygande drönare. De är ofta dyrare och betydligt långsammare. Jörgen Elfving understryker att de två typerna av fjärrstyrda farkoster kompletterar varandra. Hans bedömning är att markrobotarna främst används i situationer där operatörerna har tillgång till bättre underrättelseunderlag.

Båda sidor i konflikten har utvecklat olika typer av markenheter under kriget, men precis som med drönarna har Ukraina ett teknologiskt försprång, enligt Elfving.

Ukrainas ambitiösa mål är att ersätta markstyrkor med robotar och drönare i en tredjedel av alla operationer vid fronten under innevarande år, enligt CNN. Ännu mer ambitiöst är målet att hundra procent av alla logistiska uppdrag ska genomföras av robotar.

Robert Tollast, analytiker vid den brittiska försvarstankesmedjan Royal United Services Institute, betonar robotarnas växande betydelse i offensiva operationer där hotet från luften är så påtagligt som i Ukrainakriget.

”De kommer ha svårt att hålla territorium, men de räddar soldaters liv och genomför farliga uppdrag samtidigt som drönarna har gjort rörelser vid frontlinjen livsfarliga”, säger han till CNN.

Utvecklingen av fjärrstyrda markrobotar representerar ett paradigmskifte i modern krigföring, där teknologi i allt högre grad ersätter människor på slagfältet. För Ukraina, som står inför en numerärt överlägsen motståndare, kan denna teknologiska innovation vara avgörande för landets förmåga att fortsätta försvara sitt territorium.