Så har Ungerns valsystem riggats för att gynna Orbán

I Ungern röstar invånarna med dubbla valsedlar – ett system som gynnar Fidesz

När ungrarna går till valurnorna lämnar de inte en utan två valsedlar. Båda gäller parlamentsvalet, men har olika funktioner i landets komplicerade valsystem. Den första rösten avser partilistor och fördelas proportionellt till partierna, ungefär som i Sveriges system. Genom denna metod fördelas 93 av parlamentets totalt 199 mandat.

Den andra rösten går till en enskild kandidat i en enmansvalkrets. Den kandidat som får flest röster i respektive valkrets erhåller ett mandat, och på detta sätt fördelas resterande 106 platser i parlamentet.

Detta tvådelade system har visat sig vara en avgörande fördel för premiärminister Viktor Orbáns parti Fidesz, som kunnat säkra stora parlamentariska majoriteter under de senaste valen, även när opinionsundersökningar visat på jämnare resultat.

En central orsak till detta är den kontroversiella omritningen av de 106 valdistrikten som genomförts under Fidesz styre. Metoden som använts kallas i USA för ”gerrymandering” – en strategi där valdistriktens gränser manipuleras för att maximera ett partis vinster. I praktiken innebär det att oppositionens väljare koncentreras till ett fåtal distrikt där de tillåts vinna med stor marginal, medan deras röster späds ut i övriga distrikt så att Fidesz kan säkra segern där.

Ytterligare en problematisk aspekt är att distrikten varierar kraftigt i storlek. Oppositionens traditionella fästen i storstäderna har ibland tiotusentals fler väljare än Fidesz säkra distrikt på landsbygden. Detta innebär att röster från Orbáns väljare får större relativ tyngd i valet.

Sedan 2021 har systemet ytterligare förfinats genom införandet av så kallad ”röstningsturism”. Denna regel tillåter väljare att rösta i andra distrikt än där de är bosatta. Enligt rapporter har Fidesz strategiskt utnyttjat denna möjlighet genom att omdirigera väljare från säkra distrikt till mer konkurrensutsatta områden. Under valet 2022 deltog enligt rapportering närmare 150 000 sådana ”röstturister”.

Under sin tid vid makten har Orbán också utvidgat rösträtten till etniska ungrare bosatta i grannländerna Rumänien, Slovakien och Serbien – en grupp som omfattar upp till en halv miljon potentiella väljare. Omkring 95 procent av dessa röstar enligt analyser på Fidesz. Denna väljargrupp tillåts poströsta utan att behöva visa upp särskilda identifikationshandlingar.

I stark kontrast till detta står de cirka en halv miljon ungrare som bor i länder som Tyskland, Sverige och Storbritannien. För dessa väljare, som statistiskt sett oftare stödjer oppositionspartier, är röstningsprocessen betydligt mer krävande. De måste fylla i omfattande dokumentation och personligen besöka en ambassad eller ett konsulat för att avlägga sin röst.

Sammantaget har dessa systematiska förändringar av valsystemet skapat ett politiskt landskap där Fidesz-partiet erhåller betydande fördelar. Kritiker, inklusive internationella valobservatörer, har uttryckt oro över att systemet allvarligt underminerar demokratiska principer om lika rösträtt och rättvis representation.

Situationen i Ungern illustrerar hur tekniskt neutrala valregler kan användas för att påverka valresultat, något som väckt oro både inom EU och bland demokratiförespråkare internationellt. Samtidigt försvarar Fidesz-anhängare systemet med att det säkerställer stabilitet och effektivt styre i ett politiskt fragmenterat Europa.

Inför kommande val står Ungerns oppositionspartier inför den svåra utmaningen att övervinna inte bara politiska meningsskiljaktigheter med regeringspartiet, utan även ett valsystem som strukturellt gynnar den sittande makten.