Så kan solförmörkelser rädda oss från internetapokalyps

När månen på lördagskvällen glider fram framför solen och skapar en total solförmörkelse över delar av Island och norra Spanien, är det inte bara himlafenomenet i sig som lockar blickarna mot skyn. Runt om i världen har forskargrupper förberett sig i månader för att fånga de drygt två minuterna då solens yttersta atmosfär – koronan – blir synlig för blotta ögat. Frågorna de hoppas kunna besvara rör några av de mest gåtfulla mekanismerna i vårt solsystem.

Koronan, den svaga gloria som omger solen, är i vanliga fall osynlig eftersom dess sken dränks i solens intensiva ljus. Men när månskivan täcker solen helt, förändras förutsättningarna radikalt. För forskare är detta ett unikt fönster – inga artificiella instrument kan blockera solljuset lika effektivt som naturen själv.

En av de mest centrala gåtorna är temperaturen. Redan 1941 upptäckte den svenske fysikern och astronomen Bengt Edlén att koronan når temperaturer på över en miljon grader – detta samtidigt som solens yta håller omkring 6 000 grader. Den enorma temperaturskillnaden har förbryllat forskare i decennier, och ännu finns inget heltäckande svar på vad som driver uppvärmningen.

Flera forskarlag från olika länder befinner sig nu på plats både på Island och i Spanien, där den totala förmörkelsen kommer att vara synlig. Med hjälp av teleskop och mätinstrument på marken ska de undersöka koronans sammansättning, densitet, temperatur och struktur. En av grupperna har valt en annan strategi – de har utrustat ett flygplan från Nasa med kameror och teleskop, vilket gör att de kan följa förmörkelsen ovan molntäcket och därmed inte är beroende av väderförhållandena på marken.

Forskningens praktiska betydelse kan knappast överskattas. Solen genomgår regelbundna perioder av ökad aktivitet, och utbrott på solens yta kan slunga enorma mängder laddade partiklar ut i rymden. När dessa partiklar når jorden kan de orsaka geomagnetiska stormar med långtgående konsekvenser. Satelliter kan slås ut, elförsörjningen kan påverkas och elektroniska system kan ta skada. I förlängningen handlar det om vad som ibland kallas en internetapokalyps – ett scenario där det globala kommunikationsnätet slås ut under en längre period.

De ekonomiska riskerna är betydande. Moderna samhällen är i hög grad beroende av fungerande satellitkommunikation, GPS-navigering och elnät. Marknadsaktörer inom allt från telekom till finanssektorn följer därför rymdväderprognoserna med stort intresse. En allvarlig solstorm skulle inte bara innebära tekniska störningar, utan även få omfattande ekonomiska följder.

Förhoppningen är att en djupare förståelse av koronans beteende ska göra det möjligt att bättre förutsäga när solstormar är på väg – och därmed ge samhället tid att vidta skyddsåtgärder. Forskningen kring lördagskvällens förmörkelse är således inte bara ett akademiskt projekt, utan en del i ett bredare arbete för att stärka vår beredskap inför rymdväderrelaterade hot.

För svenska himmelskådare bjuder kvällen på en delvis förmörkad sol, även om fenomenet inte blir totalt i Sverige. I Kiruna pågår förmörkelsen mellan klockan 18.48 och 20.34, med störst omfattning klockan 19.42. Söderut är tidpunkterna något senare – i Stockholm klockan 19.03 till 20.47 med maximum strax före klockan 20.00, och i Malmö klockan 19.10 till 20.51. I de sydligaste delarna av landet hinner solen dock gå ner innan förmörkelsen är helt över, vilket innebär att observationsfönstret är begränsat.

För forskarna är lördagen ändå en möjlighet som inte återkommer inom kort. Varje total solförmörkelse ger unika data som förhoppningsvis kan leda till nya insikter om de krafter som styr solens beteende – och i förlängningen om hur vi bäst skyddar vårt allt mer teknikberoende samhälle.