Sandra Stiskalo: Mysteriet med balaklavamännen djupnar

Fem män som på måndagen greps misstänkta för terrorbrott i närheten av den brittiska militärflygbasen RAF Fairford har släppts mot borgen. Männen, som alla är brittiska medborgare i tjugoåldern, greps ett par hundra meter från basen sedan en bonde larmat polisen efter att ha sett tre skåpbilar parkerade på en landsväg nära flygfältet. Händelsen utlöste en omfattande antiterrorinsats, men redan ett dygn senare började bilden att krackelera.

De brittiska kvällstidningarna kunde under måndagen visa upp ett grynigt foto på fem män med nakna överkroppar och bakbundna armar, sittande på marken intill ett buskage. Rubrikerna talade om ett avvärjt terrordåd mot den anrika flygbasen i Cotswolds, vars långa landningsbana en gång byggdes för amerikanska långdistansbombplan. Basen har under lång tid haft en nyckelroll i USA:s militära operationer och har bland annat pekats ut som en viktig utgångspunkt för amerikanska bombräder mot Iran. Just den omständigheten gav snabbt upphov till spekulationer om att attacken skulle ha koppling till Mellanöstern.

De första uppgifterna målades upp i dramatiskt skick. En kvinna i närheten berättade för tv-kanaler att hon larmat polisen efter att ha stoppats av tre skåpbilar i solfjädersformation. Hon uppgav att hon sett män med balaklavor. Bombexperter kallades till platsen och ett antal boende i området, omkring 85 personer, evakuerades från sina hem. USA:s utrikesminister Marco Rubio gick tidigt ut och hävdade att en utländsk aktör låg bakom det hela, och även president Donald Trump lät meddela att något allvarligt hade förhindrats.

Redan dagen därpå kom dock vändningen. De fem männen släpptes utan åtal och utan att några spår av sprängmedel hade hittats i skåpbilarna. Enligt uppgifter ska en av de gripna männen själv ha kontaktat polisen redan innan bonden ringde in sitt tips. Vad som faktiskt inträffade är fortfarande oklart, och ingen med direkt insyn har gått ut med några närmare detaljer. Den tystnad som nu råder har i stället gett bränsle åt en mängd spekulationer.

Flera brittiska kommentatorer har pekat på att polis och militär ska ha anlänt till platsen på misstänkt kort tid, något som kan tyda på att säkerhetstjänsten redan var informerad. The Independents utrikeskommentator Sam Kiley gick så långt som att beskriva händelsen som en komplott som verkade vara gjord för att upptäckas. Om han med det menar att allt var iscensatt återstår att se, men frågan har onekligen ställts från flera håll.

Samtidigt har den politiska turbulensen kring händelsen varit påtaglig. Nigel Farage, ledare för högerpopulistiska Reform UK, försökte tidigt koppla samman gripandena med den pågående flyktingkrisen över Engelska kanalen. Detta avfärdades snabbt av Storbritanniens kulturminister Lisa Nandy, som beskrev Farage som mästare på konspirationsteorier.

I debatten har också själva begreppet attack ifrågasatts. Kan man tala om ett planerat terrordåd när varken sprängmedel eller vapen har påträffats, och när motivet fortfarande är okänt? Inga officiella uppgifter har bekräftat att det rört sig om en kommande attack, och den som väntar på en tydlig förklaring kan få vänta förgäves.

Den iranska regimens diplomatiska beskickning i London har kategoriskt avvisat varje form av inblandning i händelsen. Det är ett uttalande som väger tungt, inte minst med tanke på att Iran tidigare förklarat att man betraktar RAF Fairford som ett legitimt mål. Amerikanska B-52- och B-1-bombplan har under året setts lyfta från basen, vilket ytterligare spätt på oron i området.

Flera boende har dessutom vittnat om ökad aktivitet kring flygbasen under dagarna före gripandet. Hundägare ska ha stoppats av beväpnad polis och uppmanats att vända hemåt. Det skulle kunna vara ett tecken på att säkerhetspersonal arbetade på underrättelseinformation om ett konkret hot. Men samtidigt är det svårt att få ihop bilden av att de misstänkta i så fall skulle ha släppts så snabbt.

Utredningen pågår fortfarande och polisen arbetar med att fastställa motivet. Mer information lär komma, men det är långtifrån säkert att allmänheten någonsin får hela bilden. Den springande frågan i väntan på besked är kanske inte vad som egentligen hände, utan vem som i slutändan tjänar på den förvirring som nu råder. I ett läge där rykten tillåts florera och där politiska krafter försöker dra nytta av oklarheterna är risken att det verkliga händelseförloppet hamnar i skuggan.