”Sociala medier är intellektuella massförstörelsevapen” – så förklaras kunskapstappet land för land

De senaste resultaten från Pisa-undersökningen visar att kunskaperna bland 15-åringar i många länder står stilla eller sjunker. Inom matematik faller resultaten på bred front, och störst är nedgången i läsförståelse. Rapporteringen från DN:s korrespondenter ger en dyster bild av en generation som tappar mark i en tid då skolans roll debatterns allt intensivare.

Pisa, som genomförs av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, mäter kunskaperna hos 15-åringar i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Undersökningen görs vart tredje år och betraktas som en av de viktigaste internationella jämförelserna av skolresultat. Den senaste mätningen omfattar ett stort antal länder och ekonomier, från Asien till Europa och Nordamerika.

Resultaten visar att många länder har svårt att höja sina kunskapsnivåer. Inom matematik blir nedgången allt tydligare, vilket innebär att fler elever riskerar att inte nå de kunskaper som krävs för vidare studier och yrkesliv. Ännu mer oroande är utvecklingen i läsförståelse, en grundläggande förmåga som påverkar allt annat lärande.

Forskare pekar på flera förklaringar. Pandemins skolstängningar under 2020 och 2021 innebar att elever i många länder förlorade värdefull undervisningstid. Men nedgången i läsförståelse började före pandemin, vilket tyder på mer strukturella problem. Ökad skärmtid, lärarbrist och växande skillnader mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund nämns ofta som bidragande orsaker.

I länder som Finland, som länge setts som ett föredöme inom utbildning, har resultaten sjunkit under flera mätcykler. Samma mönster syns i andra nordiska länder, även om det finns undantag. Sverige ligger fortfarande i närheten av OECD-genomsnittet, men skillnaderna mellan skolor och mellan elever är stora. Skoldebatten i landet präglas av frågor om digitalisering, lärartäthet och hur resurser fördelas.

Internationellt domineras topplaceringarna fortsatt av asiatiska skolsystem som Singapore, Japan, Sydkorea och flera kinesiska regioner. Dessa länder kombinerar höga kunskapsnivåer med tydliga skolstrukturer och en hög status för läraryrket. I Europa är bilden blandad. Medan länder som Estland och Schweiz håller ställningarna, har flera av de större EU-länderna tappat mark. Det väcker frågor om hur olika skolpolitik fungerar i praktiken.

Konsekvenserna av de sjunkande resultaten kan bli långtgående. När läsförståelsen minskar får elever svårare att tillgodogöra sig andra ämnen. När matematiken försvagas påverkas möjligheterna till högre utbildning inom teknik och naturvetenskap. Flera OECD-rapporter har varnat för att bristande grundläggande kunskaper riskerar att öka ungdomsarbetslösheten och försämra länders konkurrenskraft. Det handlar inte bara om den enskilda elevens framtid, utan om hela samhällens kompetensförsörjning.

Redan före pandemin varnade forskare för att skolorna i många länder inte rustar elever för framtidens arbetsmarknad. Digitaliseringen har skapat nya möjligheter, men också nya utmaningar. Studier visar att elever som ägnar mycket tid åt sociala medier och digitala spel tenderar att prestera sämre i läsförståelse, även när familjebakgrund vägs in. Samtidigt är det viktigt att inte generalisera. Många elever är skickliga på att navigera i digitala miljöer, men det räcker inte när de ska läsa och förstå komplexa texter.

De sjunkande resultaten har redan fått politiska konsekvenser i flera länder. I Sverige har regeringen aviserat ökade satsningar på läromedel och en mer återhållsam syn på skärmar i klassrummen. Internationellt efterfrågar organisationer som OECD och Unesco en bredare syn på utbildning, där läsförståelse och matematik ses som grundläggande för både demokrati och ekonomisk utveckling.

Pisa-resultaten är ingen ögonblicksbild. De visar trender som sträcker sig över flera år och som påverkas av politik, ekonomi och samhällsförändringar. För länder där kunskaperna sjunker handlar det om att agera nu, inte att vänta på nästa mätning. Annars riskerar grundläggande kunskaper att fortsätta urholkas – och klyftorna att växa.