Stora anfall mot Kiev – många döda

Bostadshus, lagerlokaler och en sjukvårdsanläggning skadades när ryska drönare under natten slog mot Kiev och Brovary öster om huvudstaden. En person dödades i Brovary och ytterligare en skadades, enligt lokala myndigheter.

”De övre våningarna av ett bostadshus med nio våningar har kollapsat och en brand har brutit ut”, skriver Kievs borgmästare Vitalij Klytjko på meddelandetjänsten Telegram.

Räddningstjänsten arbetade under morgonen med att söka igenom rasmassorna, och insatserna pågick på flera håll i staden. Enligt Klytjko har utöver bostadshuset även lagerlokaler och vårdbyggnader träffats. Att en sjukvårdsanläggning drabbats väcker särskild uppmärksamhet, eftersom attacker mot vårdinrättningar strider mot internationell humanitär rätt. Det exakta antalet skadade var under morgonen oklart.

På fredagen hålls en sorgedag i huvudstaden, med flaggning på halv stång och stängda nöjeslokaler, meddelar Klytjko.

Kiev har utsatts för attacker nästan varje natt den senaste tiden. Under natten mot torsdagen avfyrades omkring 250 drönare mot Moskva, uppger stadens borgmästare Sergej Sobjanin. De flesta sköts ner.

Angreppen fick Polen att sätta stridsflyg i beredskap. Även Rumänien vidtog liknande åtgärder. Där kraschade en drönare i ett obebott område, uppger rumänska myndigheter. För Nato-länderna på den östra flanken har de återkommande attackerna blivit en påminnelse om att kriget pågår nära deras egna gränser. Polen har vid upprepade tillfällen den senaste tiden höjt beredskapen när ryska drönare eller robotar rört sig i närheten av landets luftrum.

Brovary ligger ett par mil öster om Kiev. Under invasionsvåren 2022 försökte ryska förband ta sig fram genom staden för att omringa huvudstaden. Sedan de ryska styrkorna tvingades tillbaka har Brovary utvecklats till en viktig knutpunkt för ukrainskt försvar, med både militär logistik och civil industri. Staden har under hela kriget levt med täta flyglarm och attacker.

De senaste månaderna har Ukraina trappat upp sina långdistansattacker mot mål i Ryssland. Oljeraffinaderier, militära flygfält och ammunitionslager har varit bland målen. Strategin är delvis att pressa Moskva till förhandlingar efter nära fyra och ett halvt års ryskt invasionskrig.

Attackerna mot rysk energinfrastruktur har också fått effekter på världsmarknaden. Ryssland är en av de största exportörerna av olja och bränsle, och träffar mot raffinaderier har vid flera tillfällen lett till prishöjningar och oro bland köparna. Ryssland har försökt dämpa effekterna genom att styra om exporten mot nya kunder i Asien, men logistiska begränsningar gör att varje avbrott ändå märks.

Samtidigt fortsätter Ryssland att slå mot ukrainska elanläggningar. Strömavbrott har blivit vardag i stora delar av Ukraina och tvingat landet att öka elimporten från grannländerna. Även jordbrukssektorn, som är central för Ukrainas ekonomi, påverkas. Före kriget stod landet för omkring tio procent av världsexporten av vete, och attackerna mot hamnar och spannmålsfartyg i Svartahavsområdet har upprepade gånger skapat oro på de globala livsmedelsmarknaderna.

Kriget har kostat tiotusentals människoliv och drivit miljontals på flykt. Drönarna har blivit en symbol för konfliktens nya karaktär: billiga, svårupptäckta och ständigt närvarande. Båda sidor har byggt upp stora flottor av långräckviddiga drönare, och många av dem är framtagna och förfinade på kort tid, vilket gör att tekniken ständigt utvecklas. Även huvudstäder långt från frontlinjen lever nu med risken för attacker. För Kiev handlar det också om en kamp om luftvärnsresurser – den ukrainska ledningen manar väst att öka produktionen och leveranserna av luftvärnssystem och ammunition.

Diplomatiska initiativ för en vapenvila har återkommit med jämna mellanrum, men något genombrott har ännu inte skett. Ukraina har upprepat att landet inte är berett att ge upp territorium utan starka säkerhetsgarantier från väst. Tills vidare fortsätter därför kriget – och med det också de nattliga attackerna mot städer som Kiev, Brovary och Moskva.