Superdator från 1600-talet kan säljas för rekordpris

I det sena 1600-talets Indien tillverkades ett extraordinärt astronomiskt instrument som nu återigen hamnar i rampljuset. Ett massivt mässingsastrolabium, som en gång tillhörde den kungliga samlingen i Jaipur, kommer att säljas på auktion hos Sotheby’s i slutet av april. Instrumentet, som experter beskriver som potentiellt ”det största som finns i sitt slag”, har aldrig tidigare varit tillgängligt för allmän beskådan.

Benedict Carter, chef för avdelningen för islamisk och indisk konst på Sotheby’s, framhäver föremålets imponerande dimensioner. ”Den väger 8,2 kilo, är nästan 30 centimeter i diameter och är cirka 46 centimeter hög,” berättar Carter för BBC. Dessa mått gör instrumentet nästan fyra gånger större än vad som anses typiskt för astrolabier från denna tidsperiod.

Astrolabiet, som består av en mässings- eller metallplatta med flera roterbara skivor monterade ovanpå, har en fascinerande proveniens. Det har tillhört den indiska prinsen och diplomaten Man Singh II och senare hans hustru Maharani Gayatri Devi – två framstående figurer i Indiens kungliga historia.

Auktionshuset Sotheby’s prognostiserar att instrumentet kan inbringa mellan 1,5 och 2,5 miljoner pund, vilket motsvarar upp till cirka 33 miljoner kronor. Om förutsägelsen slår in skulle det slå det nuvarande prisrekordet för ett astrolabium som ligger på strax under 1 miljon pund, ungefär 13 miljoner kronor.

Astrolabier fungerade som multifunktionella astronomiska verktyg under flera århundraden. Detta specifika exemplar användes för att bestämma tiden, hitta riktningen mot Mecka och för att lokalisera stjärnor och planeter på himlavalvet. En särskilt intressant aspekt av instrumentet är dess inskriptioner på både persiska och sanskrit, vilket reflekterar den kulturella mångfalden i regionen där det tillverkades.

Enligt Sotheby’s finns inte mindre än 94 städer inristade på astrolabiet, komplett med deras exakta längd- och breddgrader. Detta vittnar om den astronomiska och geografiska kunskapsnivå som fanns i 1600-talets Indien och de avancerade navigationsmetoder som användes.

Federica Gigante från Oxforduniversitetets centrum för historia, teknik och medicin erbjuder en modern jämförelse för att förstå instrumentets betydelse: ”Det är i huvudsak en tvådimensionell projektion av ett tredimensionellt universum. Jag jämför dem med moderna smartphones eftersom man kan göra så många saker med dem,” förklarar hon för BBC.

Astrolabiets tekniska sofistikering är anmärkningsvärd även med dagens mått mätt. Gigante understryker dess precision: ”Det är så otroligt exakt att den kan ge dig den exakta altituden på en himlakropp.” Denna precision är särskilt imponerande med tanke på att instrumentet tillverkades utan modern teknologi eller digitala hjälpmedel.

Föremålets storlek, precision och konstnärliga utförande representerar höjdpunkten av astronomisk innovation i 1600-talets Indien. Det återspeglar också den rika tradition av vetenskapligt utbyte som förekom mellan olika kulturella centra längs Sidenvägen och i den islamiska världen.

För samlare och institutioner som specialiserar sig på vetenskapshistoria, astronomiska instrument eller indisk kulturhistoria representerar auktionen en sällsynt möjlighet. Objekt av denna kvalitet och betydelse kommer sällan ut på marknaden, särskilt med en sådan välbevarad kunglig proveniens.

Auktionen kommer utan tvekan att dra till sig internationellt intresse från både privata samlare och museer som önskar lägga till detta exceptionella föremål till sina samlingar. Om astrolabiet når det förväntade prisspannet kommer det att bekräfta det växande intresset för historiska vetenskapliga instrument på den internationella konstmarknaden.