Tjugotal avrättade i Iran under kriget: ”Visar musklerna”

Efter avrättningsvåg i Iran: ”Jag är bestört”

Iranska myndigheter har de senaste veckorna intensifierat avrättningarna av politiska fångar. Under helgen avrättades tre personer – två män anklagade för att spionera för Israels räkning på lördagen, och ytterligare en person på söndagen som anklagades för delaktighet i mordet på en iransk tjänsteman under protesterna 2022.

Enligt FN:s senaste rapport har minst ett tjugotal personer avrättats i Iran sedan kriget mot Israel bröt ut den 28 februari. Av dessa kopplas minst nio till protesterna i januari, medan tio anklagas för att ha tillhört oppositionsgrupper och minst två har pekats ut som spioner.

”Jag är bestört. Utöver de allvarliga konsekvenser som konflikten orsakar fortsätter rättigheterna för iranska medborgare att tas ifrån dem av myndigheterna på hårda och brutala sätt”, förklarar Volker Türk, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, i ett uttalande.

Iran tillhör redan de länder i världen som avrättar flest människor. Under 2023 avrättades enligt uppgifter drygt 970 personer i landet. Enbart Kina, med tusentals avrättningar, överträffar Iran i absoluta tal.

Men antalet avrättningar de senaste veckorna är ovanligt högt även för iranska förhållanden. Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi, ser ett mönster i regimens agerande.

”De senaste veckorna har det varit en, två eller tre personer per dag som har avrättats. De anklagas för att ha tagit till vapen eller ha bistått fienden. De pekas ut som förrädare”, säger Fazlhashemi.

Han menar att den iranska regimen känner sig stärkt av att ha stått emot i kriget mot Israel och till och med genomfört motangrepp. Därför passar man på att stärka kontrollen även inrikes.

Rättsprocesserna som leder till avrättningarna är enligt Fazlhashemi mycket snabba och utan rättssäkerhet. ”Det är inte jämförbart med det vi förknippar med en rättsstat i Sverige,” betonar han.

Bland de avrättade finns en svensk-iransk medborgare. Mannen avrättades i mitten av mars efter att ha suttit fängslad sedan förra sommaren, anklagad för spioneri. Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) kallade avrättningen ”verkligen vedervärdlig” men ”tyvärr inte alldeles förvånande”.

Samtidigt sitter den svensk-iranske läkaren och forskaren Ahmadreza Djalali fortfarande fängslad i Iran efter mer än tio år, också han anklagad för spioneri. Han lever under ett konstant hot om avrättning.

Trots den alarmerande ökningen av avrättningar har varken Israel eller USA uppmärksammat situationen nämnvärt. Fazlhashemi påpekar att det främst är människorättsorganisationer som har lyft frågan.

Utöver avrättningarna har FN rapporterat att mer än 4 000 personer har gripits i Iran misstänkta för brott mot nationell säkerhet sedan kriget mot Israel inleddes. Många av dessa har försvunnit, utsatts för tortyr eller annan ”grym, omänsklig och förnedrande behandling”, enligt FN:s uppgifter. Vissa har även utsatts för skenavrättningar.

Nobels fredspristagare Narges Mohammadi, som flera gånger har fängslats av den iranska regimen, fördes i fredags till sjukhus efter att hennes hälsa blivit ”katastrofalt försämrad”. Enligt nyhetsrapporter ska hon bland annat ha drabbats av en ”allvarlig hjärtkris”.

Den iranska regimen har dessutom hotat att slå till mot aktivister i utlandet om de samarbetar med aktörer som anses vara fientliga mot Teheran, enligt Londonbaserade satellitkanalen Iran International.

”Jag tror att det här är sätt att försöka visa att regimen kan slå tillbaka på alla fronter, både utrikes och inrikes, mot de som man uppfattar som sina fiender,” avslutar Mohammad Fazlhashemi.