Löftet om återflytt förvandlades till bostadsrättsaffär

Fredrik Alfredsson och sambon Karin Persson hade under många år sin trygga punkt på Bangatan 32. Lägenheten, med sin drömmiga terrass där familjen kunde samla vänner och njuta av solnedgången över hamninloppet, var platsen där deras barn växte upp. Fastigheten var visserligen något sliten och förvaltaren beskrivs av Fredrik som ”rätt urusel”, men det var deras hem.

I början av 2025 förändrades allt. Samtliga hyresgäster i fastigheten fick besked om att huset skulle tömmas för totalrenovering. Med endast några dagars varsel tvingades alla boende att lämna sina hem. De flesta grannar skrev i all hast under papper där de avsade sig besittningsrätten och accepterade nya kontrakt på andra adresser, ofta långt från det tidigare boendet.

Fredrik och Karin valde en annan väg. De hittade själva en ny bostad på samma gata och lyckades, innan de skrev på något avtal, säkra ett löfte om att få återvända till just sin lägenhet efter renoveringen.

Den 6 april 2025 undertecknades en överenskommelse där det under punkt tio tydligt framgick: ”Hyresgästerna har förtur till nytt kontrakt till lägenheten på Bangatan 32 när renovering har genomförts.”

Vid utflyttningen i maj 2025 hade paret redan förstått att vissa förändringar skulle ske. Inte för att fastighetsägaren informerat dem, utan för att de själva begärt ut bygglovet. Deras fyrarummare skulle bli en trea genom att sonens rum byggdes bort. De accepterade även att hyran skulle höjas efter renoveringen.

Sedan hörde de ingenting från fastighetsägaren. För några veckor sedan ringde en tidigare granne och frågade om de sett annonsen. Med ett enkelt klick dök den upp – deras tidigare lägenhet annonserades nu ut som bostadsrätt.

”Man blir ju perplex. Karin är nog till och med rasande,” säger Fredrik Alfredsson, som betonar att de inte fått minsta indikation om planerna att omvandla hyresrätterna till bostadsrätter.

Bakom byggstängslen på Bangatan 32 marknadsförs nu de ”inflyttningsklara lägenheterna” som ”hem där Majornas unika själ möter nyproduktionsstandard i toppklass”. Fastigheten förvaltas av Västerstaden, som i februari i år registrerade en bostadsrättsförening på adressen. Trots att vissa arbeten fortfarande pågår – fogar saknas runt fönstren och fasaden är grafittimålad i gatuplanet – annonseras det att nya boende kan flytta in redan i maj.

På förfrågningar från Dagens Nyheter svarar Västerstadens ombud Greger Stadenfeldt kort: ”Bangatan 32 är under ombyggnad och efter färdigställd ombyggnad kommer fastigheten upplåtas med bostadsrätt. Hyresgäster har avflyttat och erhållit ersättningsbostäder. Några andra kommentarer har vi inte angående Bangatan 32.”

Till Fredrik Alfredsson och Hyresgästföreningen har Västerstaden gett ett något mer utförligt svar. Där hävdar man att löftet endast gällde ett hyreskontrakt, och eftersom sådana inte längre existerar i fastigheten anser de inte att löftet längre är giltigt: ”Västerstaden har enligt avtal åtagit sig att lämna förtur till en hyreslägenhet i huset. Västerstaden återkommer om ett sådant förslag kan lämnas. Vi kan inte se när så kan ske men återkommer i frågan om det blir aktuellt.”

Ellinor Rapp, jurist på Hyresgästföreningen, menar att Västerstaden har hittat kryphål i lagen och medvetet lurat sina tidigare hyresgäster.

”Jag menar att de varit oärliga när de så här utstuderat tömde ett hus och bröt besittningsskyddet, utan att säga någonting om att man planerade en helt ny boendeform,” säger Rapp.

Normalt krävs att boende röstar om bildandet av en bostadsrättsförening, med krav på två tredjedelars majoritet. Men här fanns formellt inga hyresgäster kvar när föreningen bildades.

”Juridiskt kan de ha gjort rätt, men här har de boende ändå förts bakom ljuset,” tillägger Rapp.

Fredrik Alfredsson hoppas fortfarande att hans skriftliga löfte ska visa sig vara giltigt. Tillsammans med Hyresgästföreningen överväger han olika vägar framåt. I första hand vill han få rätt, i andra hand ekonomisk kompensation. Men efter fastighetsägarens agerande är han tveksam till om han verkligen vill flytta tillbaka.

”Det vore lite som att gifta om sig med sin värsta fiende,” avslutar Fredrik Alfredsson.