Torbjörn Petersson: Dags för Kina att ta itu med ”zombieföretagen”

I Kina samlas folkkongressen för att fastställa nationens framtid

Kinas årliga folkkongressmöte inleddes i torsdags, ett noggrant iscensatt politiskt evenemang där landets nya femårsplan för 2026–2030 presenterades. President Xi Jinping intog som vanligt sin plats på podiet med sina karaktäristiska två tekoppar framför sig, en detalj som politiska analytiker tolkar som en signal om hans avsikt att behålla makten under lång tid framöver.

Premiärminister Li Qiang framförde den officiella arbetsrapporten under drygt en timmes tid med särskilt fokus på teknisk utveckling. I en tid präglad av global osäkerhet satsar Kina målmedvetet på att bli världsledande inom framtidssektorer som artificiell intelligens och humanoid robotteknik, ett tydligt drag i landets strategiska kamp mot USA.

Till skillnad från vad många bedömare förväntat sig presenterades inga omfattande ekonomiska stimulanspaket för att öka den inhemska konsumtionen. I stället fortsätter Kina med sin decennier gamla strategi att exportera produkter som inte absorberas av hemmamarknaden.

”Kinas ledning har systematiskt identifierat och utvecklat framtidsbranscher som solpaneler, vindkraftverk, elbilar och batterier genom förmånliga lån, skattelättnader och markupplåtelse,” förklarar en ekonomisk analytiker med insyn i kinesisk industripolitik.

När denna strategi leder till överkapacitet och priskrig på hemmaplan blir export lösningen, vilket regelbundet resulterar i handelskonflikter. Senast har EU riktat kritik mot kinesiska elbilstillverkare för att med statligt stöd underminera europeiska konkurrenter genom aggressiv prissättning.

Ett annat betydande problem som Kina fortsätter att brottas med är de så kallade ”zombieföretagen” – olönsamma statsägda bolag som hålls vid liv genom återkommande lån från statliga banker. Andelen sådana företag har mer än fördubblats sedan 2018 och utgör nu cirka 12 procent av alla registrerade bolag i Kina, enligt en studie från den franska investmentbanken Natixis.

”Lokalpolitiker, banker och företagsledningar formar en allians som motarbetar marknadskrafterna. De är oroliga för konsekvenserna av konkurser: förlorade skatteintäkter, arbetslöshet och potentiella sociala protester,” kommenterar en ekonomisk expert vid Handelshögskolan i Stockholm.

Bilindustrin är ett tydligt exempel på överkapacitetsproblemet. Produktionen av fordon i Kina ökade med över tio miljoner enheter till nästan 35 miljoner förra året. Med fler än hundra inhemska fordonstillverkare har konkurrensen blivit så intensiv att myndigheterna försöker införa prisgolv. För många tillverkare blir export den enda utvägen.

Xi Jinping avfärdar kritiken mot överkapacitet och hävdar att billiga solpaneler och elbilar gynnar konsumenter globalt samtidigt som de påskyndar den gröna omställningen. Mercator Institute for China Studies i Berlin nyanserar bilden och menar att konsumentfördelarna är kortsiktiga. Institutet påpekar att kinesiska företag kan erbjuda oslagbara priser just för att de får statligt stöd, vilket snedvrider konkurrensen på världsmarknaden.

I den nya arbetsrapporten finns en kort notering om planerade reformer av den statsägda sektorn, men konkreta detaljer saknas. Många ekonomiska analytiker menar att detta är ett område som Kina borde prioritera för att skapa en mer hållbar ekonomisk utveckling.

Bland målen för 2026 som presenterades under folkkongressen finns en BNP-tillväxt på 4,5–5 procent – den minst ambitiösa målsättningen sedan 1991. Kina planerar att skapa 12 miljoner nya jobb, öka militärutgifterna med 7 procent och höja forskningsanslagen med 10 procent under 2026, med särskilda satsningar inom energi, kvantteknik, AI och hjärn-dator-interaktion.

I den nya femårsplanen betonas särskilt vikten av teknologisk självförsörjning. Investeringarna i forskning och utveckling inom högteknologiska sektorer ska öka med minst 7 procent årligen fram till 2030, ett tydligt tecken på Kinas ambition att minska beroendet av utländsk teknik.