Tre civila sjömän dödade – USA kan ha brutit mot krigets lagar

I tisdags kväll genomförde amerikanska styrkor två separata attacker vid Hormuzsundet i södra Iran. En panamaflaggad oljetanker beskjöts och en stor vattenreservoar i staden Kuhestak förstördes. Attackerna, som det amerikanska militärkommandot Centcom beskriver som ”precisionsattacker” mot legitima mål, har väckt stark kritik från sjöfartsbranschen och väcker frågor om eventuella brott mot krigets lagar.

Den panamaflaggade oljetankern, som enligt amerikanska källor transporterade iransk olja, beskjöts i sitt maskinrum efter att besättningen upprepade gånger inte följt instruktioner från de amerikanska styrkorna. Tre sjömän dödades i attacken. Centcom hävdar att syftet inte var att döda någon, utan endast att skada fartyget.

Reaktionerna från svensk sjöfartsbransch har varit skarpa. Peter Hellberg, vd för Svensk sjöbefälsförening, uttrycker stark kritik mot det amerikanska agerandet. Han menar att det självklart befinner sig människor i ett maskinrum på en oljetanker och att fartygets kapten borde ha varnats och ombetts att evakuera besättningen innan någon attack genomfördes.

Niklas da Silva, sjösäkerhetsexpert på Svensk sjöfart, är djupt bekymrad över utvecklingen och betonar att civila sjömän inte ska bli brickor i ett krig mellan stater. Han pekar på att sjömän varken är utbildade, tränade eller utrustade för väpnade konflikter och ifrågasätter om USA:s agerande strider mot både krigets lagar och internationell sjö- och havsrätt, särskilt när båda sidor blockerar och tar ett helt sund i besittning.

Samtidigt attackerades en vattenreservoar i Kuhestak, nära Hormuzsundet. Anläggningen innehöll 2,5 miljoner liter vatten och försörjde 20 000 invånare i staden samt ytterligare ett tiotal samhällen med dricksvatten. Centcom hävdar att vattenreservoaren tillhörde ett ”försvarssystem”, men New York Times har genom granskning av satellitbilder inte kunnat hitta några belägg för att anläggningen hade militär användning.

Attacken lämnade tiotusentals människor utan dricksvatten samma dag som temperaturen i området nådde 35 grader. Händelsen väcker allvarliga juridiska frågor om potentiella brott mot krigets lagar.

Jann Kleffner, professor i internationell rätt på Försvarshögskolan, förklarar att civila objekt som är nödvändiga för civilbefolkningens överlevnad åtnjuter särskilt skydd enligt krigets lagar. Om det inte går att bevisa att vattenreservoaren var ett militärt mål är attacken sannolikt ett brott mot krigets lagar. Dock kräver en klassificering som krigsförbrytelse att det finns ett bevisat uppsåt.

Frågan om de tre dödade sjömännen är mer juridiskt komplicerad. USA har utfärdat en marin blockad som landet har rätt att verkställa, men detta ska i första hand ske genom att gå ombord, genomsöka eller beslagta fartyg och utfärda militära instruktioner. Fartyg får endast attackeras om de gör aktivt motstånd eller vägrar dessa åtgärder efter att ha blivit varnade.

Kleffner betonar att stater också är skyldiga att vidta lämpliga försiktighetsåtgärder för att undvika eller minimera skador på civila. För att bedöma om händelsen utgör ett krigsbrott krävs många fakta, inklusive om USA vidtog åtgärder för att undvika att människor skadades och om det fanns medvetenhet om att människor befann sig i maskinrummet.

Situationen i Hormuzsundet, som redan tidigare utgjort en högriskzon för sjöfarten, riskerar nu att bli ännu farligare. Flera rederier har därför utrustats sina fartyg med egna säkerhetsstyrkor för att skydda sig mot attacker. Redan i går agerade en sådan styrka när en mindre båt med sex beväpnade män närmade sig ett fartyg.

Niklas da Silva konstaterar att sjömännen är oskyldiga civila som suttit fast i sundet i månader. Han menar att risken självklart finns att fler sjömän dödas eller skadas i direkta attacker, men att det är svårt att dra långtgående slutsatser av just denna händelse. Mycket beror nu på vad som händer framöver och om det går att nå någon överenskommelse mellan parterna.

På torsdagen meddelade Centcom att man angripit ytterligare två fartyg – tankfartyget m/t Jalveer, som seglade under Guinea-Bissaus flagg, och det palauflaggade m/t Marivex. Båda fartygen var lastade med olja från Iran. Enligt Centcom avfyrades två Hellfire-missiler mot m/t Jalveers maskinrum efter att besättningen upprepade gånger underlåtit att följa de amerikanska styrkornas order. Det är ännu oklart vilka skador som uppkom eller om någon person skadades i denna attack.

Händelserna markerar en allvarlig eskalering i konflikten kring Hormuzsundet, en av världens viktigaste sjöfartsvägar för oljetransporter. Situationen väcker stora frågor om civila sjömäns säkerhet och om efterlevnaden av internationell rätt i väpnade konflikter till sjöss.