Trump efter toppmötet: ”Tror inte kriget bryter ut igen”

Den 80-årige amerikanske presidenten Donald Trump intog huvudscenen i Ankara när Natos toppmöte avslutades, men det var inte alliansens framtid som dominerade rubriker. Istället var det presidentens skarpa retorik mot Iran och hotfulla uttalanden om militära aktioner som fångade världens uppmärksamhet. Trump kallade öppet Irans ledare för ”avskum” och meddelade att USA planerade att genomföra angrepp mot Iran under kommande natt.

Under det senaste dygnet hade den redan späända situationen eskalerat kraftigt. Iraniska styrkor genomförde attacker mot 85 amerikanska militära mål i både Bahrain och Kuwait, två nyckelländer i Persiska viken där USA har betydande militär närvaro. Irans revolutionsgarde hävdade att attackerna var svar på tidigare amerikanska anfall mot Iran, vilket pekar på en farlig spiral av våld mellan de två länderna.

Trump visade sig dock övertygad om att konflikten skulle bli kortvarig. ”Jag tror inte att det kommer starta igen. Jag tror att det kommer att vara över snabbt”, förklarade presidenten. Han beskrev de amerikanska militära insatserna som en ”stor militär succé” och tillade att Iran inte kommer att få tillgång till kärnvapen. Uttalandet berör en av de mest kontroversiella frågorna i internationell säkerhetspolitik under flera decennier – Irans nukleära program och de globala ansträngningarna att begränsa det.

Trots de allvarliga globala säkerhetsfrågor som diskuterats verkade Trump nöjd med resultatet av själva Nato-mötet. Detta var anmärkningsvärt med tanke på hans tidigare kritik mot den transatlantiska försvarsalliansen. Under presskonferensen talade han uppskattande om atmosfären under de slutna mötena och beskrev den som präglad av ”kärlek”.

”Synd att inte pressen kunde se det vi gjorde. Det var väldigt smarta människor där. Enheten i det där rummet var otrolig”, sa Trump med hänvisning till mötet i det Nordatlantiska rådet, Natos högsta beslutande organ där alla medlemsländer är representerade.

Kostnadsfördelningen inom Nato har varit en återkommande käpphäst för Trump under hela hans presidentperiod. Han har konsekvent argumenterat för att alliansen är orättvist finansierad, med USA som bär en oproportionerligt stor del av bördan. För närvarande står USA för ungefär 60 procent av de totala försvarsutgifterna inom alliansen, en siffra som Trump och hans administration anser vara ohållbar.

”Alla ledare förstår att USA är den största bidragsgivaren till Nato. Nato skrattade åt oss för två år sedan. Det gör de inte längre”, förklarade Trump och hävdade att hans hårda linje har lett till förändring.

Det finns tecken på att europeiska länder och Kanada gradvis tar större ansvar för sina egna försvarsbudgetar. Enligt Natos officiella statistik har flera medlemsländer nyligen passerat tröskeln på två procent av BNP i försvarsutgifter, däribland Belgien, Kroatien, Tjeckien och Albanien. Detta mål sattes ursprungligen vid Nato-toppmötet i Wales 2014 som ett riktmärke för alla medlemmar.

Men pressen på alliansens medlemmar ökar ytterligare. Alla medlemsländer har nu förbundit sig att öka sina försvarsutgifter till 3,5 procent av BNP senast 2035. Detta är en kraftig ökning som kommer att kräva betydande ekonomiska omprioriteringar i många länder. USA har inte tvekat att hota med åtgärder mot de länder som inte lever upp till kraven.

”Många av de här länderna är väldigt rika, men det betyder inte att de är tillräckligt skyddade”, varnade Trump och antydde att ekonomisk kapacitet bör översättas till militära investeringar.

Mötet kantades också av diplomatiska spänningar kring en annan kontroversiell fråga. Flera europeiska ledare reagerade skarpt på Trumps förnyade uttalanden om Grönland, där han återigen hävdade att USA borde kontrollera den strategiskt viktiga ön. Kommentarerna väckte liv i den så kallade Grönlandskrisen från tidigare i år, då Trumps intresse för att köpa eller på annat sätt ta kontroll över den danska autonoma regionen orsakade diplomatisk uppståndelse. Grönland har stor strategisk betydelse i Arktis, inte minst med tanke på naturresurser och militär positionering.