USA:s president Donald Trump har på fredagen aviserat ett kritiskt möte i Vita husets krisledningsrum, det så kallade ”situation room”, där ett slutgiltigt beslut angående den pågående konflikten med Iran ska fattas. Tillkännagivandet, som gjordes via det sociala nätverket Truth Social, kommer i ett skede där uppgifter cirkulerar om att de båda länderna kan vara nära en överenskommelse.

I sitt uttalande på sociala medier listar Trump en rad krav som han anser att Iran måste uppfylla. Bland dessa märks krav på att landet måste gå med på att inte utveckla eller skaffa kärnvapen. Vidare kräver Trump att det strategiskt viktiga Hormuzsundet omedelbart ska öppnas för fri sjöfart, att minor som lagts ut i området ska avlägsnas, samt att USA ska få tillgång till och förstöra Irans höganrikade uran.

”Andra frågor, som är betydligt mindre viktiga, är vi överens om”, skrev Trump i sitt inlägg, vilket tyder på att vissa delar av förhandlingarna redan har gett resultat. Presidentens uttalande signalerar en blandning av krav och möjliga framsteg i de pågående diplomatiska kontakterna mellan de två länderna.

Enligt tidigare uppgifter som läckt till den amerikanska nyhetssajten Axios befinner sig USA och Iran i ett läge där de är nära att nå en överenskommelse om en förlängning av den nuvarande vapenvilan med ytterligare 60 dagar. Dessa uppgifter har även bekräftats av USA:s vicepresident JD Vance, som under natten till fredagen svensk tid uttalade sig om förhandlingarnas status.

”Vi diskuterar några formuleringar. Vi har gjort stora framsteg”, sade Vance. Han tillade dock att ländernas ledare ännu inte formellt har godkänt det föreslagna avtalet, vilket innebär att situationen fortfarande är i en känslig fas där detaljer måste slutgiltigt fastställas.

Den iranska sidan uppvisar en betydligt mer skeptisk och försiktig hållning till de pågående diskussionerna. Enligt den statsunderstödda nyhetsbyrån Fars, som citerar källor med insyn i förhandlingarna, beskrivs Trumps kommentarer som ”en blandning av sanning och lögn”. Källorna hävdar att det amerikanska utspelet är ett ”försök att framställa en påhittad seger”, enligt rapportering från Reuters.

Fars nyhetsbyrå uppger vidare att Iran först kommer att öppna Hormuzsundet när USA hävs sin blockad mot iranska fartyg. Detta villkor illustrerar den ömsesidiga misstron och behovet av samtidiga åtgärder från båda parter för att någon verklig framgång ska kunna uppnås.

Irans chefsförhandlare Mohammad Baqer Qalibaf uttryckte sig ännu mer kritiskt i sociala medier innan Trumps senaste uttalande offentliggjordes. Han skrev att Iran inte litar på löften eller verbala garantier från den amerikanska sidan.

”Vi litar inte på garantier och ord, endast handlingar är måttstocken. Inga åtgärder kommer att vidtas innan den andra sidan agerar”, förklarade Qalibaf. Han fortsatte med ett uttalande som understryker den iranska regeringens beredskap för alla scenarier: ”Vinnaren i varje avtal är den som är bäst förberedd för krig dagen efter.”

Konflikten mellan USA och Iran trappades upp när USA och Israel den 28 februari inledde militära operationer mot Iran. Sedan dess har tusentals människor dödats, främst i Iran och Libanon. Kriget har utvecklats till en global kris med omfattande konsekvenser för den internationella ekonomin.

En av de mest kännbara effekterna har varit stängningen av Hormuzsundet, det smala sund genom vilket ungefär en femtedel av världens oljeproduktion transporteras. Irans blockad av detta strategiskt kritiska passageområde har lett till kraftigt stigande energipriser på den globala marknaden, vilket drabbat konsumenter och industrier världen över.

Situationen vid Hormuzsundet har gjort det tydligt hur sårbart det globala energisystemet är för geopolitiska störningar. Sundet, som är beläget mellan Iran och Arabiska halvön, är en av världens viktigaste handelsvägar för olja och gas, och varje hot mot den fria sjöfarten där får omedelbara konsekvenser för priserna på energimarknaden.

De kommande timmarna och dagarna blir avgörande för om parterna kan nå en överenskommelse som kan leda till en förlängd vapenvila och möjligen en mer permanent lösning på konflikten.