USA:s president Donald Trump har beslutat att klassificera två av Brasiliens största kriminella organisationer som terrorgrupper. Beslutet innebär att drogkartellerna Primeiro Comando da Capital (PCC) och Comando Vermelho nu placeras på samma sanktionslista som terrornätverk som al-Qaida och Islamiska staten. Åtgärden har omedelbart väckt diplomatisk kontrovers och får stora konsekvenser för relationerna mellan USA och Brasilien.

Beskedet kommer endast två dagar efter att Flávio Bolsonaro, expresident Jair Bolsonaros äldste son, besökte Trump i Vita huset. Terrorklassificeringen riktas mot PCC, som har sitt säte i São Paulo – södra halvklotets största stad – samt Comando Vermelho som har sin bas i Rio de Janeiro. Båda organisationerna har under de senaste åren vuxit till att bli omfattande kriminella nätverk med verksamhet långt utanför Brasiliens gränser.

Det amerikanska utrikesdepartementet motiverar beslutet med att kartellernas inflytande och illegala verksamhet sträcker sig över hela regionen och utgör ett direkt hot mot USA:s nationella säkerhet. Enligt amerikanska myndigheter är grupperna verksamma i mer än ett dussin amerikanska delstater, där de bedriver omfattande narkotikahandel och annan kriminell verksamhet.

Lula da Silvas regering har reagerat skarpt på Trumps beslut och beskriver det som en oacceptabel inblandning i Brasiliens inre angelägenheter. Celso Amorim, president Lula da Silvas utrikespolitiske rådgivare, betonar att även om organiserad brottslighet måste bekämpas med full kraft är det fel väg att likställa kriminella nätverk med terrorism.

Amorim argumenterar för att dessa organisationer är vinstdrivande kriminella grupper utan ideologisk eller politisk agenda, vilket skiljer dem från traditionella terrororganisationer. Den brasilianska regeringen menar att problemen bör hanteras genom polisiära och juridiska åtgärder snarare än genom terrorbekämpning.

Inom den brasilianska regeringen finns en uttalad oro för att terrorstämplingen i framtiden kan användas som rättslig grund för amerikanska militära operationer mot mål på brasilianskt territorium. Detta väcker frågor om nationell suveränitet och Brasiliens förmåga att själv hantera sina interna säkerhetsproblem.

Flávio Bolsonaro försöker nu utnyttja frågan om organiserad brottslighet som en central valfråga inför det brasilianska presidentvalet i höst. Han har anklagat president Lula da Silva för att ha kopplingar till den organiserade brottsligheten, anklagelser som han dock inte har kunnat styrka med bevis. Politiska analytiker menar att Bolsonaro använder frågan för att flytta mediernas fokus från en omfattande skandal som avslöjades förra veckan.

Enligt brasilianska medier har Flávio Bolsonaro tagit emot över 100 miljoner kronor från en bankman som för närvarande sitter häktad, misstänkt för miljardbedrägerier. Pengarna skulle enligt uppgift ha använts för att finansiera en film om expresident Jair Bolsonaro, som styrde landet mellan 2019 och 2022. Det finns dock starka misstankar om att delar av summan i stället har kanaliserat till Flávio Bolsonaros egen valkampanj.

PCC har under senare år utvecklats från ett traditionellt drogkartell till en sofistikerad maffiaorganisation med global räckvidd. Kartellen är numera verksam även i Europa och Afrika, och har lyckats infiltrera den formella ekonomin i Brasilien. Organisationen tvättar sina pengar genom omfattande investeringar i hushållsgasförsäljning, råvaruhandel och fastighetsaffärer, vilket gör det svårare för myndigheterna att spåra pengaflödena.

Terrorklassificeringen får omedelbara ekonomiska konsekvenser. Brasilianska banker som har hanterat pengar med koppling till kartellerna, medvetet eller omedvetet, riskerar nu att drabbas av amerikanska sanktioner. Detta kan få allvarliga följdverkningar för delar av det brasilianska finanssystemet och den bredare ekonomin.

Trumps beslut utgör ett betydande diplomatiskt bakslag för president Lula da Silva. För endast tre veckor sedan träffade han Trump under ett tre timmar långt möte i Vita huset, där han specifikt vädjade till den amerikanske presidenten att inte terrorstämpla de brasilianska kriminella organisationerna. Lula da Silva argumenterade för att nätverken saknar den ideologiska motivering som kännetecknar terrorgrupper och därför bör bekämpas med andra medel.

Flávio Bolsonaro framställer däremot Trumps beslut som en personlig seger. I ett inlägg på sociala medier skriver han att medan Lula åkte till USA för att knäböja för Trump och bedriva lobbying för PCC och Comando Vermelho, åkte han själv dit för att arbeta för att organisationerna skulle klassificeras som terrorgrupper. Uttalandet illustrerar den djupa politiska splittringen i Brasilien inför höstens val.