Trump: Vore fantastiskt med ett enat Irland – ”kommer att hända”

Under sitt statsbesök i Dublin i lördags väckte USA:s president Donald Trump ny uppmärksamhet med uttalanden om både Irlands framtid och Storbritanniens förmåga att försvara sina territorier. Efter ett möte med Irlands premiärminister Micheál Martin, då de bland annat ägnade sig åt golf, gav sig Trump in i den historiska frågan om en återförening av Irland.

– Jag vill inte orsaka några problem, men det vore fantastiskt om de hade enats. Jag har vänner på båda sidor, otroliga människor, de är irländare. De kan väl inte vara onda, sade Trump.

Bakgrunden till uttalandet är den flera hundra år långa brittiska närvaron på Irland. Självständighetskampen ledde till att ön delades 1922. Nordirland förblev en del av Storbritannien, medan resten av Irland senare blev en självständig republik. Konflikten mellan unionister, som vill behålla banden till Storbritannien, och nationalister, som vill ena ön, har kostat tusentals människoliv. Den blodigaste perioden var The Troubles, som pågick från slutet av 1960-talet fram till 1998, då omkring 3 500 människor dödades i strider mellan paramilitära grupper och brittiska säkerhetsstyrkor.

Trump sade att ett enat Irland skulle gynna alla, även Storbritannien.

– Vet du vad? Som jag ser det kommer det att hända förr eller senare. Det kan lika gärna hända nu.

Han tycktes också peka ut Micheál Martin som den ledare som ska förverkliga enandet:

– Vi pratar om det och ni har rätt man här borta för att få det i rullning.

I London möttes uttalandena svalt. En talesperson för den brittiske premiärministern sade till The Guardian att regeringens hållning är oförändrad. Storbritannien står bakom Långfredagsavtalet från 1998, som slog fast att Nordirlands status bara kan ändras genom en demokratisk omröstning. I onsdags upprepade regeringsföreträdare i parlamentet att det saknas folkligt stöd för en ny folkomröstning.

– Så länge det inte förändras kommer det inte att bli någon, löd budskapet.

Långfredagsavtalet, även kallat Belfastavtalet, är en hörnsten i fredsprocessen. Enligt avtalet ska en folkomröstning om Nordirlands framtid hållas om det bedöms sannolikt att en majoritet skulle rösta för en förändring. Trumps inblandning i frågan kan därmed få konsekvenser för en av de mest känsliga politiska balansakterna i Europa. Efter Storbritanniens utträde ur EU har frågan om gränsen mellan Irland och Nordirland fått förnyad aktualitet. Nordirland röstade för att stanna i EU, och gränsen har blivit en symbolfråga i debatten om brexit. USA har dessutom spelat en viktig roll som medlare i fredsprocessen, och Trumps uttalanden avviker från den tidigare amerikanska linjen att inte ta ställning.

Senare under statsbesöket riktade Trump blickarna mot Falklandsöarna i Sydatlanten. Han ifrågasatte Storbritanniens vilja och förmåga att försvara ögruppen, som varit ett brittiskt territorium sedan 1800-talet men som Argentina gör anspråk på. 1982 utkämpade länderna ett tio veckor långt krig om öarna, som slutade med brittisk seger och över 900 döda. Argentinas president Javier Milei har nyligen upprepat landets krav på suveränitet.

– Falklandsöarna är väldigt intressanta. Jag minns det från när jag var en ung pojke. Jag tycker att Storbritannien var ett annat land på den tiden, sade Trump.

– De har lite problem med invandringen, de har lite problem med energin och de har en del andra problem som de måste ta itu med, så jag vet inte om de kommer att vara villiga att resa så långt.

The Telegraph rapporterade förra veckan att Trump kan överväga att dra tillbaka USA:s stöd för Storbritanniens anspråk på Falklandsöarna, i syfte att tvinga London att öka sina försvarsutgifter. Uttalandet kommer i ett läge där flera Natoländer pressas att nå upp till alliansens mål om två procent av BNP till försvar. Storbritannien är en av Natos största militärmakter i Europa, men frågan om framtida försvarsanslag är omdebatterad.

Trump har tidigare kritiserat flera Natoländer för att de inte satsar tillräckligt på försvar. Att han nu kopplar samman Falklandsöarna med försvarsanslagen kan ses som ett sätt att öka trycket på London. Samtidigt har uttalandena väckt kritik i Storbritannien, där Falklandsfrågan är nära förknippad med nationell stolthet. USA var historiskt en viktig allierad för Storbritannien under Falklandskriget, och ett minskat stöd skulle innebära en markant förändring av den transatlantiska relationen.

Falklandsöarna har också en ekonomisk dimension. Runt ögruppen finns rika fiskevatten och potentiella oljetillgångar, vilket gör frågan känslig för framtida resursutvinning. En förändrad maktbalans i regionen skulle kunna påverka både energiutvinning och handelsvägar.

Trumps utspel riskerar därmed att öka spänningarna i relationen mellan USA och Storbritannien, samtidigt som det ger Argentina nytt hopp i den långvariga konflikten. Huruvida uttalandena får några konkreta följder återstår att se, men de markerar en tydlig skillnad mot tidigare amerikanska administrationers hållning.