Bristen på olja påskyndar nödvändig omställning

Råoljepriset har legat över 100 dollar per fat i drygt två veckor. Vid fredagens stängning låg terminspriset på 105 dollar per fat, medan olja för omedelbar leverans kostade 120 dollar. Redan på måndagsmorgonen väntas priset ha stigit ytterligare om det fortsatt osäkra läget i Mellanöstern kvarstår.

Orsaken är en rad samverkande faktorer som skapar oro på marknaden. Saudiarabiens exportmöjligheter är enligt uppgifter nästintill lamslagna, vilket riskerar att slå ut ytterligare upp till tre procent av den globala oljemarknaden. Det säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities.

Bakgrunden är den kraftigt begränsade trafiken genom Hormuzsundet, en av världens viktigaste transportleder för olja. Därtill kommer den rörledning genom Saudiarabien som landet uppger har stängts ned, samt de iranstödda huthirebellemas påstådda kontroll över Bab al-Mandeb-sundet i Röda havet. Det sistnämnda är en strategisk flaskhals för sjötransporter mellan Asien och Europa. Tillsammans skapar detta en allvarlig störning i de globala leveranskedjorna.

Men det är inte bara Mellanöstern som pressar marknaden. Ukrainas attacker mot ryska raffinaderier har minskat Rysslands kapacitet att förädla råolja, samtidigt som flera europeiska raffinaderier planerar att stänga för underhåll. Båda delarna väntas få negativa konsekvenser för priset under den närmaste tiden.

Kina spelar också en avgörande roll. Som världens största nettoimportör av råolja har landet återvänt till marknaden som en större köpare efter en period av kraftigt minskad import. Kinas lagerhantering har tidigare fungerat som en tillfällig stötdämpare mot prischocker. Enligt Kopfer finns dock inte utrymme för fler sådana åtgärder.

– Den kaninen har man redan dragit ur hatten en gång, det fungerar inte när lagren minskar till kritiska nivåer, säger han.

Trots det allvarliga läget framhåller Kopfer att situationen också har en positiv sida. Den kan påskynda omställningen från fossila bränslen till fossilfri energi.

– Vi har länge haft ett osunt beroende av både olja och gas. Nu tvingas Europa fokusera på energisäkerhet för att bryta det. Omställningen kommer att kosta, men det kostar också betydande summor att ligga kvar i det fossila beroendet, säger han.

Samtidigt konstaterar han att oljan, trots att den fortfarande är världens viktigaste råvara, inte längre är lika central för världsekonomin som tidigare. Privatkonsumenter har goda möjligheter att ställa om, men det är betydligt svårare för industrin och för tunga transporter som lastbilar, kommersiell fartygstrafik och flyg.

Det värsta scenariot vore enligt Kopfer ett helt stopp i Hormuzsundet. Även om området fortfarande passerar en hel del oljetankers, under amerikanskt beskydd, är risken överhängande att situationen förvärras.

– Då är det troligt att USA tvingas agera mot huthierna och komma till Saudiarabiens undsättning. Inrikespolitiskt försöker nog Trump förklara bort det här och hävda att det bara kommer att vara fram till mellanårsvalet, säger han.

Han understryker att den rådande bristen på olja är konstlad, skapad av den geopolitiska situationen. Enligt Kopfer var det ekonomiskt sett ett exceptionellt misstag av Trump att inleda kriget mot Iran.

Den samlade bilden är att marknaden befinner sig i ett mycket skört läge, där utbudet kan minska ytterligare samtidigt som efterfrågan från Asien växer. För europeisk industri, konsumenter och politiker innebär det en påminnelse om hur sårbar den globala energiförsörjningen fortfarande är – och hur snabbt geopolitiska spänningar kan slå igenom i priset på en av världens viktigaste råvaror.