Truppförflyttningar och fler spioner – så möter väst ryska skuggkriget

Regeringschefer och underrättelsetjänster runt om i Europa har under de senaste veckorna varnat för att Ryssland trappar upp hybridkriget mot väst. Polens premiärminister Donald Tusk har gått längst och förutspått att Ryssland inom några månader kan komma att skicka drönare och robotar mot Natos territorium. Liknande varningar har kommit från amerikanska, tjeckiska, danska och tyska underrättelsetjänster.

På måndagen varnade chefen för Tysklands utrikesunderrättelsetjänst BND, Martin Jäger, inför förbundsdagen för att Tyskland riskerar att dras in i en våldsam konflikt med Ryssland.

Men det finns också de som manar till lugn. Finlands president Alexander Stubb har uppmanat sina europeiska kollegor att ”ta en bastu och slappna av”. Så vem ska man lyssna på – de som hissar varningsflagg eller de som tonar ner riskerna?

Enligt Minna Ålander, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet och expert på rysk hybridkrigföring, kan båda sidorna ha rätt samtidigt. Hybridkrig är ett begrepp som beskriver aggression med andra medel än rent militära, såsom sabotage, cyberattacker, spioneri och desinformationskampanjer, ofta utan tydlig avsändare.

– Bara för att Ryssland eskalerat hybridkrigföringen betyder det inte nödvändigtvis att man är beredd att utöka hela kriget, säger Ålander.

Det upptrappade läget är en konsekvens av att Europa tagit ett större ansvar för att stödja Ukraina, sedan USA:s president Donald Trump sått nytt tvivel om USA:s engagemang för Ukrainas öde. Flera europeiska länder tillverkar nu drönare och andra vapen åt Ukraina på europeisk mark.

– Vi är djupare och bredare inblandade i Ukrainakriget nu, säger Ålander.

Det har gjort europeiska försvarsföretag och logistiknav till måltavlor för ryska sabotage. Enligt Ålander skedde sex misstänkta ryska attacker mot sådana mål i Europa bara under augusti. Försvarsindustrin har därmed blivit en strategisk nyckelresurs i konflikten, och europeiska regeringar har sedan krigsutbrottet 2022 avsatt allt större summor till nyproduktion av vapen och ammunition.

– Gränsen har börjat suddas ut. Det är svårare att skilja mellan vad som är ett hybridkrig mot Europa och vad som är en eskalering av Rysslands konventionella krig i Ukraina utanför Ukrainas gränser.

Samtidigt som varningarna duggar tätt flyttar européerna fram sina positioner på marken. På måndagen meddelade Sveriges regering att 100 svenska officerare och luftvärnssystemet Patriot skickas till Polen. Sedan i augusti finns även Jas 39 Gripen och en Visbykorvett på plats i Finland.

Finland har i likhet med Polen och de baltiska länderna nyligen lämnat Ottawakonventionen, vilket ger deras försvarsmakter laglig rätt att tillverka och använda personminor längs gränsen.

I Estland flyttas trupper ännu närmare den ryska gränsen. Landets första brigad omgrupperar från Tapa till Jõhvi, bara fem mil från gränsen till grannlandet i öster. Där byggs nya kaserner och ett militärt högkvarter. Dessutom uppförs en permanent militärbas för uppemot 1 000 soldater i gränsstaden Narva.

– Vi måste börja vid gränsen och vinna de första striderna, säger chefen för den första brigaden, Tarmo Kundla, till Financial Times.

Estland har även lagt beställningar på raket- och robotsystem med lång räckvidd, med kapacitet att slå mot mål djupt inne i Ryssland.

Även på underrättelseområdet görs omtag. Efter det misslyckade ryska attentatsförsöket mot flygplatsen i Leipzig har regeringen i Berlin fattat ett kontroversiellt beslut om att ge landets inrikes- och utrikesunderrättelsetjänster, BfV och BND, helt nya befogenheter. Hittills har de enbart fått samla in information. Nu ska de få rätt att ingripa aktivt, exempelvis genom att tränga in i en angripares datorsystem och genomföra offensiva motattacker. Stora resurser skjuts också till för att nyanställa analytiker och agenter.

– Vi förvandlar vår underrättelsetjänst till en äkta säkerhetstjänst, har inrikesminister Alexander Dobrindt deklarerat.

På andra sidan Atlanten följs utvecklingen noga. President Donald Trump har länge hotat med att dra tillbaka trupper från Europa, och i somras lämnade omkring 1 000 amerikanska soldater Litauen. Men i slutet av september meddelades att en ny amerikansk trupp är på väg till landet. Litauens läge mellan Belarus och den ryska enklaven Kaliningrad gör området kring den så kallade Suwalkikorridoren till ett av Natos mest utsatta.

Enligt Minna Ålander är västs skärpta läge en direkt konsekvens av det vägval som gjordes vid krigsutbrottet 2022.

– Vad vi nu ser är resultatet av strategin att stödja Ukraina ”as long as it takes”, snarare än ”whatever it takes”. Om vi i stället hade bestämt oss för att hjälpa Ukraina tillräckligt mycket i början och kriget hade nått ett slags slut, då hade vi kanske inte hamnat här, säger hon.