Tysklands president om bråken med Trump: ”Har blivit svårare”

Tyskt statsbesök i Sverige sker i en orolig säkerhetspolitisk tid

I en tid av växande säkerhetspolitisk oro landar Tysklands president Frank-Walter Steinmeier i Sverige. Hans besök sker mot bakgrund av ökad osäkerhet kring USA:s framtida engagemang i det europeiska försvarssamarbetet.

Från andra sidan Atlanten kommer oroväckande signaler. USA:s president har nyligen hotat med nya strafftullar på europeiska fordon, samtidigt som Vita huset meddelat att man är beredd att dra tillbaka över 5 000 amerikanska soldater från Tyskland. Enligt uppgifter i New York Times har USA dessutom stoppat planerna på att stationera ett förband med ballistiska robotar i Tyskland – vapen som skulle ha kapacitet att nå Ryssland och som betraktats som en avgörande del i Europas kollektiva försvar.

Dessa händelser väcker frågor om USA:s långsiktiga engagemang för sina Nato-allierade. Oron är särskilt påtaglig i Tyskland, som under decennier har förlitat sig på amerikanskt militärt skydd och har amerikanska militärbaser och kärnvapen stationerade inom sina gränser.

”Jag var under två mandatperioder Tysklands utrikesminister och kunde under den tiden inte föreställa mig att den transatlantiska relationen skulle förändras på det här sättet. Både vad gäller den ekonomiska dimensionen och förhållandet till Natos partnerländer i Europa,” säger Steinmeier i samband med sitt Sverigebesök.

Den 70-årige presidenten räknas som en av Europas mest erfarna diplomater och politiker, med ett förflutet som bland annat utrikesminister och ställföreträdande förbundskansler. Han betonar vikten av att upprätthålla Natos försvarsförmåga i Europa.

”Därför söker alla europeiska premiärministrar och statsöverhuvuden dialog med den amerikanska sidan. Och på försvarsministrarnas nivå hör jag från såväl Sverige som Tyskland att relationen fortsätter att präglas av professionella grunder. Men det har blivit svårare,” förklarar han.

Steinmeier understryker att de europeiska länderna nu är redo att ta ett större ansvar för sin egen säkerhet. Samtidigt skickar han en tydlig signal till Washington: ”Det kräver samtidigt en beredvillighet på den amerikanska sidan att erbjuda det skydd som de europeiska partnerna behöver från USA. Vi måste kunna lita på det.”

Huruvida den viljan faktiskt finns i Vita huset är föremål för intensiv debatt. Nyligen ifrågasatte Polens premiärminister Donald Tusk öppet om USA verkligen kommer att rycka ut om Ryssland går till angrepp mot Europa. Denna typ av splittring inom Nato är precis vad Moskva hoppas på, enligt Steinmeier.

”Vi måste inse att Kreml observerar svagheterna inom Nato och att USA drar tillbaka trupper från Europa. Det har ännu inte gått så långt att strategiska baser är i fara. Vi har fortfarande mellan 30 000 och 37 000 amerikanska soldater i Tyskland. Men vi har förstått budskapet,” säger han och fortsätter: ”Ju mindre närvaro av amerikanska trupper i Europa, desto mer måste den europeiska pelaren stärkas.”

Även om det tyska presidentämbetet främst är ceremoniellt, besitter Steinmeier en tung moralisk auktoritet i den tyska politiken. När presidenten talar lyssnar det tyska folket, och hans uttalanden väger tungt i den säkerhetspolitiska debatten.

Under sitt Sverigebesök möter den tyske presidenten statsminister Ulf Kristersson och besöker den strategiskt viktiga Musköbasen – ett tydligt tecken på det fördjupade försvarssamarbetet mellan länderna efter Sveriges Nato-inträde. Steinmeier passar också på att hylla Sveriges roll i försvarsalliansen.

”Sveriges anslutning till Nato är en stor vinst för alliansen och för hela Europas säkerhet,” framhåller presidenten.

Besöket speglar den växande betydelsen av europeiska försvarssamarbeten i en tid när det transatlantiska säkerhetslandskapet genomgår stora förändringar. Samtidigt belyser det utmaningarna som Europa står inför när kontinentens säkerhet i allt högre grad tycks behöva vila på europeiska axlar.