Ukrainas militärchef: Ryssarna planerar nya sätt att erövra Kiev

Ukrainas högsta militära ledning har uttryckt oro över att Ryssland kan planera ett nytt storskaligt anfall mot huvudstaden Kiev, denna gång genom att utnyttja Vitryssland som anfallsbas. Enligt den ukrainska militärledningen finns det tecken på att Moskva förbereder en offensiv från belarusisk territorium, vilket skulle kunna öppna upp en ny front i det pågående kriget.

Varningen kommer i en tid då kriget mellan Ryssland och Ukraina fortsätter att intensifieras på flera fronter. Ett angrepp från norr, via Vitryssland, skulle innebära att Ukraina tvingas omfördela sina försvarsresurser och öppna upp för möjligheten att Ryssland kunde pressa på samtidigt från flera olika håll. Kiev ligger endast drygt 70 mil från den belarusiska gränsen, vilket gör området strategiskt känsligt.

Det är inte första gången som oron för ett anfall från Vitryssland aktualiseras. I början av den ryska invasionen i februari 2022 användes belarusiskt territorium som utgångspunkt för ryska styrkor som försökte inta Kiev. Det försöket misslyckades dock, och de ryska trupperna tvingades dra sig tillbaka efter hårt motstånd från ukrainska försvaret och logistiska problem.

Sedan dess har relationen mellan Minsk och Moskva fortsatt att vara nära, men Vitrysslands president Aleksandr Lukasjenko har visat en viss tvekan när det gäller att direkt involvera sina egna styrkor i konflikten. Trots att landet är en nära allierad till Ryssland och tillåtit ryska trupper att använda dess territorium, har belarusiska soldater hittills inte deltagit aktivt i striderna på ukrainsk mark.

Militäranalytikern Jörgen Elfving, som följer konflikten noga, ställer sig tveksam till uppgifterna om ett förestående angrepp från Vitryssland. Han menar att det finns anledning att ifrågasätta huruvida Lukasjenko verkligen är beredd att ta det steget att direkt engagera sina trupper i kriget.

– Jag har känslan att Lukasjenko vill undvika att dras in i kriget, säger Elfving.

Han påpekar att Vitryssland har en begränsad militär kapacitet och att ett direkt deltagande i kriget skulle kunna äventyra Lukasjenkos egen maktposition. Den belarusiska regimen är redan impopulär bland stora delar av befolkningen, och ett beslut att skicka soldater till Ukraina skulle kunna utlösa ytterligare intern oro och motstånd.

Samtidigt kan inte möjligheten uteslutas helt. Ryssland har under krigets gång visat sig vara villigt att använda alla tillgängliga medel för att uppnå sina militära mål, och pressen på Lukasjenko att stödja Moskva kan ha ökat. Vitryssland är ekonomiskt och politiskt beroende av Ryssland, vilket innebär att Minsk har begränsade möjligheter att säga nej till Kreml.

Ukrainska myndigheter har under de senaste månaderna förstärkt försvaret längs gränsen mot Vitryssland. Befästningar har byggts och trupper har omfördelats för att möta ett eventuellt anfall från norr. Samtidigt fortsätter landet att be om mer militärt stöd från väst för att kunna försvara sig mot den ryska aggressionen på alla fronter.

Den strategiska betydelsen av Vitryssland i kriget kan inte underskattas. Om Ryssland lyckas öppna en ny front från norr skulle det innebära att Ukraina tvingas sprida ut sina resurser ytterligare, vilket skulle kunna försvaga försvaret på andra håll. Det skulle också ge Ryssland möjlighet att hota Kiev på nytt och öka trycket på den ukrainska ledningen.

I nuläget råder det dock en viss osäkerhet kring hur troligt ett sådant scenario verkligen är. Medan den ukrainska militärledningen varnar för risken, menar flera analytiker att belarusisk involvering fortfarande är osannolik, åtminstone i form av en fullskalig militär insats.

Utvecklingen i regionen följs noga av både västerländska underrättelsetjänster och militära analytiker. Ett angrepp från Vitryssland skulle markera en betydande eskalering av konflikten och kunna förändra den militära dynamiken i kriget på ett avgörande sätt.