USA planerar omfattande militära nedskärningar i Europa, uppgifter som nu bekräftas av både New York Times och tyska Der Spiegel. Enligt källor inom den europeiska ledningen skulle förändringarna innebära en dramatisk minskning av amerikansk militär närvaro på kontinenten – något som väcker stor oro inför Europas förmåga att försvara sig självt.

New York Times hänvisar till två högt uppsatta europeiska tjänstemän samt ett skriftligt dokument som Natoländerna ska ha mottagit i början av juni. Tidningen uppger sig ha granskat delar av dokumentet, som beskriver omfattande förändringar i den amerikanska militära närvaron i Europa.

De planerade nedskärningarna inkluderar en betydande minskning av antalet stridsflygplan. Från cirka 150 stycken F-16- och F-15E-stridsflygplan skulle antalet reduceras till endast 100. Vidare planeras antalet maritima spaningsflygplan att minska från 26 till 15, medan samtliga åtta tankflygplan som tidigare stått till Europas förfogande föreslås dras in helt.

Dessutom skulle en missilbeväpnad ubåt och ett hangarfartyg omplaceras, tillsammans med flera krigsfartyg och ett stort antal flygplan knutna till hangarfartygets uppdrag. En av två bombplansgrupper som tidigare var avsedda för Europas försvar skulle också flyttas till andra regioner.

Enligt uppgifterna skulle andra kritiska funktioner för lufttankning och ubåtsjakt försvinna nästan helt. De europeiska tjänstemännen har krävt anonymitet för att kunna tala öppet om de känsliga militära planerna, enligt New York Times.

Om uppgifterna stämmer innebär detta en påskyndning av USA:s strävan att trappa ned det skydd landet erbjudit sina europeiska allierade i åtta decennier. USA:s syfte uppges vara att satsa större resurser på Stillahavsregionen och att bryta Europas beroende av amerikanska styrkor.

President Trump har under flera år kritiserat den ”ekonomiska börda” som USA bär inom Nato och krävt att Europa tar ett större ansvar för sitt eget försvar. Beskedet går helt i linje med den ideologiska hållning Trump drivit länge, även om det strider mot tidigare överenskommelser inom alliansen.

Magnus Christiansson, Natoforskare vid Försvarshögskolan, ger en allvarlig bedömning av situationen. Han förklarar att de vapenslag som påstås ska dras in är så kallade ”möjliggörare” – det vill säga de som gör det möjligt att över huvud taget genomföra operationer i Europa.

Enligt Christiansson skulle ett faktiskt tillbakadragande av det här slaget innebära katastrof för Europas operativa förmåga. Han påpekar dock att det fortfarande är oklart hur planerna kommer att genomföras i praktiken. Som vanligt när det gäller Trump-administrationen måste man följa utvecklingen hela vägen för att se vad det verkligen blir av det, säger han.

Christiansson betonar att planerna går emot den överenskommelse som gäller fram till 2027, då det är sagt att Europa ska ta över huvuddelen av Natos konventionella försvarsförmåga. Han ifrågasätter hur koordinerade de olika uppgifterna är inom administrationen.

Det är riktigt allvarligt att USA går ut med olika röster, menar Christiansson. Det är ett orostecken som tyder på att alliansen inte fungerar som den ska. Den splittrade kommunikationen från Washington skapar osäkerhet bland de europeiska allierade om USA:s långsiktiga åtaganden.

Uppgifterna om de planerade neddragningarna publicerades först av tyska Der Spiegel den 26 maj. Enligt den artikeln ska en högt uppsatt tjänsteman vid Pentagon ha informerat de europeiska allierade om Trump-administrationens planer under ett konfidentiellt möte vid Natos huvudkontor i Bryssel i mitten av maj.

De planerade förändringarna kommer vid en särskilt känslig tidpunkt för europeisk säkerhet, med pågående konflikter i närområdet och ökade spänningar globalt. För Sverige, som nyligen blev medlem i Nato, aktualiserar uppgifterna frågor om alliansens framtida struktur och vilken militär kapacitet Europa själv måste bygga upp.

Frågan är nu hur Europa ska hantera ett potentiellt minskat amerikanskt engagemang och om kontinenten har förmågan att snabbt bygga upp den militära kapacitet som krävs för att kompensera för de amerikanska nedskärningarna. Utvecklingen kommer att följas noga av både europeiska regeringar och försvarsexperter under kommande månader.