USA rustar för konflikt med Kina – vill fördubbla missilproduktion

I början av september demonstrerade Kina sin militära styrka genom en imponerande parad som markerade 80-årsdagen av andra världskrigets slut. Medan nyutvecklade stridsvagnar, moderna sjömålsrobotar och förbättrade ballistiska robotar rullade genom Pekings gator, pågår en helt annan diskussion på andra sidan Stilla havet.

Pentagon uttrycker växande oro över USA:s minskande vapenlager och behovet av att drastiskt öka produktionstakten av avancerade vapensystem. Situationen har förvärrats av de omfattande leveranserna av försvarsmateriel till Ukraina, däribland det sofistikerade luftvärnssystemet Patriot, som är avgörande för landets försvar mot ryska angrepp. Dessutom har USA nyligen avfyrat hundratals högteknologiska robotar under den intensiva tolv dagar långa konflikten mellan Israel och Iran, vilket ytterligare har reducerat de amerikanska förråden.

Enligt källor med insyn i situationen, som Wall Street Journal refererar till, har en serie högnivåmöten genomförts mellan Pentagon och ledande amerikanska vapentillverkare med målsättningen att snabbt öka produktionskapaciteten. Särskilt noterbart är biträdande försvarsminister Steve Feinbergs ovanligt aktiva engagemang i frågan, vilket understryker situationens allvar.

De amerikanska vapenleverantörerna har fått uppmaningen att skyndsamt fördubbla eller till och med fyrdubbla sin produktionstakt. Ett konkret exempel på denna ambition är det omfattande kontrakt som tecknades med Lockheed Martin i september, värt närmare 10 miljarder dollar, för tillverkning av cirka 2 000 PAC-3 MSE-robotar. Dessa robotar, som i Sverige benämns Robot 103 B, utgör en central komponent i Patriot-luftvärnssystemet och är specialiserade på att neutralisera inkommande ballistiska missiler och kryssningsrobotar.

Pentagons långsiktiga mål är att vapentillverkarna ska producera samma antal kompletta Patriot-luftvärnssystem årligen, vilket enligt uppgifter från insatta källor skulle innebära en produktionsökning på nästan fyra gånger jämfört med nuvarande kapacitet.

Denna ambitiösa plan möter dock kritik från flera håll. Experter ifrågasätter om tidsplanen är realistisk med tanke på den komplexa tillverkningsprocessen av avancerade vapensystem. Dessutom råder osäkerhet kring finansieringen. Trumps budgetpaket som godkändes i juli, det så kallade ”big, beautiful bill”, inkluderar visserligen 25 miljarder dollar öronmärkta för ammunitionsanskaffning över en femårsperiod. Men enligt branschanalytiker som Wall Street Journal refererar till kommer det att krävas tiotals miljarder dollar ytterligare för att uppnå Pentagons uppsatta produktionsmål.

Totalt har Pentagon identifierat tolv kritiska vapensystem som anses vara av särskild strategisk betydelse inför ett potentiellt framtida militärt scenario med Kina. Bland dessa framhålls Patriot-luftvärnssystemet som särskilt prioriterat, dels på grund av dess avgörande defensiva kapacitet, dels eftersom produktionstakten under lång tid har haft svårt att möta den globala efterfrågan.

Situationen illustrerar tydligt de geopolitiska spänningar som präglar relationerna mellan stormakterna, där militär kapacitet fortsätter att vara en central komponent i den strategiska balansen. Medan Kina demonstrativt visar upp sin växande militära slagkraft, arbetar USA intensivt med att säkerställa att landets försvarsförmåga förblir intakt genom att stärka sin inhemska vapenproduktion.

För den globala försvarsindustrin innebär denna utveckling både utmaningar och möjligheter. Företag som Lockheed Martin står inför uppgiften att radikalt öka sin produktionskapacitet, vilket kräver betydande investeringar i produktionsanläggningar, kompetens och leverantörskedjor. Samtidigt skapar denna efterfrågeökning gynnsamma förutsättningar för långsiktig tillväxt inom sektorn.