USA testar Natoländernas lojalitet med frågeformulär – tolkas som utpressning

USA är nu inne i den sjätte veckan av en översyn av sin militära närvaro i Europa. Som en del av arbetet har ett frågeformulär skickats till övriga Natoländer, rapporterar Bloomberg. Dokumentet väcker frågor om huruvida medlemsländerna har anpassat sig till Washingtons utrikespolitik.

I formuläret finns bland annat referenser till kriget i Iran och tillfångatagandet av Venezuelas tidigare ledare Nicolás Maduro. Länderna får också frågan om de har infört begränsningar för USA:s användning av deras militärbaser under konflikten i Mellanöstern. Om sådana restriktioner finns, vill Washington veta om landet är berett att minska eller helt ta bort dem.

Andra frågor rör försvarsutgifter och vapeninköp. USA vill veta om landet köper försvarsmateriel från amerikanska företag, och vad inställningen är till EU:s strategi ”Made in Europe” – som syftar till att öka upphandlingar inom unionen.

Enligt källor till Bloomberg har mottagarländerna uppfattat frågeformuläret som ett rent utpressningsförsök: anpassa er ideologiskt, annars försvinner USA:s militära stöd.

Översynen, som ska vara klar i december, pågår samtidigt som USA drar ner sin militära närvaro i Europa. Redan har Washington aviserat att 5 000 amerikanska soldater ska lämna Tyskland. Parallellt har Vita huset föreslagit en omfördelning av militära resurser till Polen, efter att den nationalistiske kandidaten Karol Nawrocki vann presidentvalet där.

Att villkora USA:s säkerhetsåtaganden skulle strida mot den ordning som vuxit fram efter andra världskriget, och mot själva grunden för den transatlantiska relationen, skriver Bloomberg. Tidigare har USA hållit fast vid principen att säkerhetsgarantierna ska stå över politiken. Med Donald Trumps återkomst till makten har den hållningen ändrats.

Natos generalsekreterare Mark Rutte har däremot försvarat översynen. Han menar att den är både logisk och positiv, särskilt mot bakgrund av de kraftigt ökade försvarsbudgetarna i Europa och Kanada.

– Jag tycker att det för Nato närmare samman. Att göra en regelbunden översyn är bara klokt, sade han till reportrar i juni.

Bakgrunden är att relationen mellan USA och Europa har satts under hård press sedan Trump tillträdde. Hans administration har ifrågasatt Natos relevans och hotat med minskat engagemang om inte de europeiska länderna ökar sina försvarsanslag. Flera länder, däribland Tyskland och Frankrike, har redan aviserat höjningar, men de ligger fortfarande långt under det mål på två procent av BNP som Nato satt upp.

Samtidigt pågår en geopolitiskt omvälvande tid. Kriget i Ukraina har tvingat Europa att ompröva sin försvarskapacitet, och USA:s roll som garant för säkerheten på kontinenten har blivit allt mer ifrågasatt. Att Washington nu dessutom ställer krav på ideologisk anpassning väcker oro i flera Natohuvudstäder.

Diplomatiska källor uppger att frågeformuläret har tagits emot med blandade känslor. Vissa länder ser det som en nödvändig realitetskontroll, medan andra uppfattar det som ett hot mot den solidaritet som Nato bygger på. För Polen, som gärna ser en starkare amerikansk närvaro, kan utvecklingen vara positiv. För Tyskland, som länge varit USA:s närmaste allierade i Europa, är signalen desto mer oroande.

Översynen kan också få konsekvenser för Natos framtida struktur. Om USA flyttar resurser från Västeuropa till Östeuropa – eller drar sig tillbaka helt – skulle det tvinga fram en helt ny säkerhetsarkitektur på kontinenten. Flera länder har redan börjat diskutera ett mer självständigt europeiskt försvarssamarbete, men frågan är om det går att genomföra på kort sikt.

Enligt Bloombergs källor väntas utvärderingen mynna ut i konkreta rekommendationer till Vita huset i december. Fram till dess får de europeiska Natoländerna vänta på besked om hur mycket av den amerikanska militära närvaron som blir kvar – och till vilket pris.