USA:s utrikesminister Marco Rubio har inlett en omfattande kampanj mot Internationella brottsmålsdomstolen, ICC, som han beskriver som ”ett oacceptabelt hot mot USA:s suveränitet”. Kritiken riktas mot tribunalens anspråk på att ha rätt att åtala amerikanska militärer och tjänstemän för eventuella krigsbrott.

Under veckan lanserade USA:s utrikesdepartement en samordnad insats mot ICC, där en punktlista med sex möjliga åtgärder presenterades. Åtgärderna kan riktas både mot tribunalen själv och mot länder och organisationer som stöder den.

I en debattartikel i Wall Street Journal skrev Marco Rubio att budskapet är tydligt: suveränitet över globalisering. ”De som åtnjuter skydd från USA:s säkerhetsgarantier får inte stå passiva medan de som tillhandahåller skyddet blir måltavlor. Detta är bara början. Med alla de verktyg som står den amerikanska staten till buds och tillsammans med varje allierad som delar vårt mål kommer vi att montera ned ICC – bit för bit, om så krävs”, förklarade han.

ICC har sammanlagt 125 medlemsländer, däribland Sverige. USA står utanför samarbetet, tillsammans med länder som Israel, Kina och Ryssland. Tribunalen togs i bruk den 1 juli 2002 när Romstadgan trädde i kraft, och fungerar som en permanent domstol för allvarliga internationella brott.

Bland de åtgärder som USA överväger finns diplomatiska kontakter på hög nivå med andra länder för att uppmana dem att lämna samarbetet med ICC. Regeringen vill också att amerikanska allierade inom militära och brottsbekämpande samarbeten ska avvisa ICC:s befogenhet att åtala amerikanska tjänstemän och militärer.

USA kan även öka granskningen av länder som vägrar att avvisa ICC:s befogenheter samtidigt som dessa länder är beroende av amerikanskt stöd. Ytterligare åtgärder inkluderar återkallande av visum och reseförbud för ICC-personal, samt utökade sanktioner mot ICC och dess samarbetsorganisationer.

Jan Hallenberg, associerad seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet, reagerar starkt på Marco Rubios uttalanden. ”Här sitter en amerikansk utrikesminister och säger att utövandet av internationell rätt på den högsta internationella nivån är fullständigt illegitimt, och att USA ska göra allt det kan för att inte bara motverka utan krossa denna organisation. Det är upprörande”, säger han.

Motståndet mot ICC är en strömning som funnits länge inom Republikanerna. Redan när tribunalen togs i bruk 2002 var den dåvarande presidenten George W. Bush starkt emot. En annan kritiker är republikanen John Bolton, tidigare nationell säkerhetsrådgivare, som i ett tal 2018 sa att USA ”skulle låta ICC självdö”.

Hallenberg menar att det som började som en minoritetsströmning nu har tagit över inom partiet. ”Donald Trumps egen misstro mot internationella organisationer går in i den, men det uppseendeväckande tycker jag är Marco Rubio. Han är ju en internationalist. Jag kan tänka mig att han har varit kritisk mot ICC, men inte på den här nivån”, förklarar han.

Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet och ledamot i Permanenta skiljedomstolen i Haag, lyfter fram två utredningar som särskilt förargat USA. Den första är utredningen om eventuella krigsbrott i Afghanistan som inleddes 2020. Den andra är de två häktningsorder som utfärdades mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och den tidigare försvarsministern Yoav Gallant under 2024.

”Nu under Trumps andra mandatperiod har han gått längre än tidigare i att försöka frigöra eller isolera USA från internationella organisationer och internationella regelverk”, konstaterar Klamberg.

Bland USA:s föreslagna åtgärder anses den sista vara allvarligast, enligt folkrättsexperten. Sedan tidigare har ICC-åklagare och ett antal domare belagts med sanktioner, men inte tribunalen som helhet. Sådana sanktioner skulle kunna strypa tillgången till viktiga datatjänster och betalningssystem.

”USA kan instruera även europeiska banker att vidta sanktioner, för annars får de inte handla med dollar, vilket banker måste göra. Det man gör då är att frysa ICC:s bankkonton. Då kan de inte betala någonting, från hyra till toalettpapper. En organisation kan ju inte fungera då”, förklarar Klamberg.

Angående hotet mot datatjänster har ICC redan börjat vidta åtgärder. Förra hösten bytte tribunalen sitt interna arbetssystem från amerikanska Microsoft Office till Opendesk, som är framtaget av det tyska statliga bolaget Zendis, enligt EU-nyhetssajten Euractiv.

De befintliga sanktionerna och hoten om nya påverkar också ICC:s arbete generellt, tror Mark Klamberg. ”Jo, nog har det påverkat. Jag tror att det har gjort organisationen mer nervös och försiktig. På det sättet har USA:s sanktioner varit effektiva”, säger han.

USA:s motstånd mot ICC blir i förlängningen även ett ifrågasättande av andra internationella samarbeten, som Europeiska unionen, menar Jan Hallenberg. ”EU står för multinationellt samarbete och i någon mån övernationella beslut. Och Republikanerna under ledning av Trump accepterar inte övernationella beslut”, förklarar han.

Att vidta åtgärder mot alla länder och organisationer som stöder ICC eller hindrar USA:s ambitioner vore samtidigt svårt. Bland de största finansiärerna finns Japan, som har mycket nära säkerhetspolitiskt samarbete med USA, EU-länder som Tyskland, Frankrike och Italien, samt Storbritannien.

”Man kan inte rikta sanktioner mot alla stater som inte till varje pris uppfyller USA:s utrikespolitik. De kan ha tagit på sig en uppgift som är övermäktig”, avslutar Jan Hallenberg.

FN:s talesperson Stéphane Dujarric beskrev i samband med USA:s kampanjlansering ICC som ”en viktig kugge i det internationella rättsystemet” som stöds av ett stort antal medlemsstater och hjälper till att skapa ansvarstagande för allvarliga brott.