USA vill livestreama avrättning av arméspsykiatriker

Den före detta majoren Nidal Hasan, dömd för massakern på armébasen Fort Hood i Texas, ska avrättas genom arkebusering den 3 december. Försvarsminister Pete Hegseth har sent på måndagskvällen meddelat att avrättningen ska ske offentligt, genom att den livesänds. Beslutet har väckt skarp kritik från jurister och experter på militärrätt.

Massakern inträffade den 5 november 2009, då Hasan öppnade eld på den militära vårdsinrättning där han arbetade som psykiatriker. 13 personer dödades och 31 skadades. I augusti 2013 dömdes han till döden. Enligt domen skulle avrättningen ske genom giftinjektion, men i oktober gav president Donald Trump klartecken till att metoden ändras till arkebusering.

Enligt AP är det första gången på mer än 60 år som en militär avrättning ska genomföras i USA. Det är också första gången på nästan ett sekel som en avrättning görs offentlig, och första gången den federala regeringen använder arkebusering som avrättningsmetod.

Fort Hood är en av USA:s största armébaser, och attacken 2009 var en av de dödligaste mot en militär anläggning i landet. Att gärningsmannen var en av basens egna psykiatriker väckte dessutom frågor om det militära stödet för psykisk ohälsa.

Kritiken lät inte vänta på sig. Eugene R Fidell, specialist på militärrätt och föreläsare vid Yale Law School, säger till BBC att beslutet är olyckligt.

– Att direktsända en avrättning är något som hör hemma i medeltiden. På sätt och vis har vi som samhälle kommit så långt bort från det – åtminstone trodde jag det fram till i dag, säger han.

Även John Mills, advokat som arbetar med dödsdömda, reagerar starkt.

– Att livesända avrättningen saknar motstycke i modern tid, säger han till AP. Mills påpekar att Hasans överklagandeprocess inte är avslutad och att han skulle bli förvånad om avrättningen genomförs.

– Det är inte mycket mer än ett försök från Trumpadministrationen att väcka uppmärksamhet, och det kommer sannolikt inte att ge något sken av rättvisa, tillägger han.

Försvarsminister Pete Hegseth har försvarat beslutet med att ”folk måste förstå att det finns allvarliga konsekvenser för den här typen av saker”. Han har beskrivit massakern som ”en radikal islamistisk attack i uniform i ledet” och sagt att Hasan kommer att ställas inför en arkebuseringspatrull bestående av soldater, ”som sig bör”.

Bakgrunden till attacken har präglat rättsprocessen. Hasan föddes i USA och hans föräldrar emigrerade från en ort utanför Jerusalem. Han konverterade till kristendomen under uppväxten. Enligt anhöriga fick han utstå trakasserier på grund av sin Mellanösternbakgrund. Under tiden på Fort Hood utreddes han för posttraumatisk stress, och enligt hans befälhavare var han deprimerad. En tid före dådet hade han fått veta att han skulle tjänstgöra i Afghanistan, något han enligt sin kusin, som talat med Reuters, fruktade. Efter tjänstgöring i Irak radikaliserades han. Under rättegången sade han att han ville skydda muslimer och talibaner från amerikanska soldater. Uppgifter visade också att han haft kontakt med högt uppsatta IS-anhängare.

Under rättegången ville Hasan upprepade gånger erkänna sig skyldig och försvara sig själv. Han tilldelades ändå en advokat, eftersom reglerna kräver att en tilltalad ges möjlighet att övertyga juryn om sin skuld. Enligt advokaten var processen genomgående problematisk. Hasan ville inte kalla några vittnen. Han var 42 år när dödsdomen meddelades.

Beskedet kommer i en tid då dödsstraffet i USA återigen debatteras intensivt. Federala avrättningar återupptogs 2020 under Trumps första mandatperiod efter ett uppehåll på nästan två decennier, och metoderna har ifrågasatts efter flera uppmärksammade fall. Deborah Denno, professor i juridik vid Fordham University, säger till AP att en livesändning skulle kunna göra processen mer transparent och informera allmänheten om vad dödsstraffet innebär. Hon pekar på fallet med Christa Pike, som väckt nya frågor om hur dödsdömda avrättas.

När Hegseth fick frågan om Hasan uttryckt några sista önskemål, svarade han enligt The Guardian:

– Jag bryr mig inte. Vi ses den 3 december.