Världens viktiga sund: ”Ett geopolitiskt maktspel”

Världens sjöfartsleder utgör artärer för den globala handeln, men allt oftare hotas framkomligheten i strategiska sund och vattenvägar. Blockader orsakade av konflikter, fartygshaverier, piratverksamhet eller torka skapar återkommande störningar som får omfattande konsekvenser för världsekonomin. Även när en blockad inte är total väljer rederier i allt högre grad att undvika vissa passager som bedöms som alltför riskfyllda.

Johan Woxenius, professor i sjöfartens transportekonomi och logistik vid Handelshögskolan i Göteborg, konstaterar att utvecklingen tog en negativ vändning efter coronapandemin. Innan dess hade framkomligheten i dessa kritiska passager successivt förbättrats.

Den pågående stängningen av Hormuzsundet i samband med kriget i Iran har tydliggjort hur sårbara dessa smala vattenvägar är. Enligt Woxenius har situationen visat vilken makt som följer av att kontrollera ett strategiskt sund. Han påpekar den uppenbara asymmetrin – det är relativt lätt att stänga ett sund, men betydligt svårare att återöppna det.

”Med ganska enkla och billiga drönare eller minor kan man stoppa passagerna”, förklarar Woxenius.

## Hormuzsundet – en kritisk artär för världens oljeförsörjning

Hormuzsundet förbinder Persiska viken med Omanbuken och Indiska oceanen och utgör den enda sjövägen till de oljerika Gulfländerna. I normala fall passerar omkring en femtedel av världens olja genom sundet dagligen. Sedan den 5 mars har dock endast några hundra fartyg passerat, jämfört med de tusentals som tidigare färdades genom passagen varje vecka.

Konsekvenserna för världsekonomin har varit omfattande. Drivmedelspriserna har stigit kraftigt, och brist på både flygplansbränsle och gödningsmedel börjar märkas på flera marknader. Situationen illustrerar hur beroende den globala ekonomin är av dessa strategiska passager.

## Enorma ekonomiska förluster

Redan innan den aktuella krisen vid Hormuzsundet uppskattade forskare vid Oxfords universitet att den globala handeln förlorar omkring 190 miljarder dollar årligen på grund av störningar i världens strategiska sund, enligt Financial Times. Utöver de direkta ekonomiska förlusterna har oroligheterna lett till eskalerade militära och politiska spänningar mellan stormakter.

Lars Jensen, expert på containerfraktbranschen, betonar att frågan sträcker sig långt bortom handel. ”Det är mycket mer än bara handel – det är ett stort geopolitiskt spel”, säger han till Financial Times.

## Återkommande blockeringskriser

De senaste åren har präglats av flera allvarliga incidenter som stört den globala sjöfarten. År 2021 blockerades Suezkanalen i sex dagar när containerfartyget Ever Given gick på grund, vilket orsakade massiva förseningar och kostnader för världshandeln.

År 2023 inledde den shiamuslimska Huthirörelsen attacker mot fartyg i Bab el-Mandebsundet i samband med kriget i Gaza. Detta tvingade flera rederier att lägga om sina rutter och i stället färdas runt hela Afrika, vilket förlänger restiden och ökar kostnaderna avsevärt.

Samma år drabbades Panamakanalen av en allvarlig torka som ledde till betydande förseningar i denna avgörande farled mellan Atlanten och Stilla havet.

## Klimatförändringar förvärrar situationen

Torkan i Panamakanalen riskerar att förvärras under kommande år på grund av klimatförändringar och väderfenomenet El Niño. Detta kan få långtgående konsekvenser för den globala handeln, eftersom kanalen utgör en kritisk genväg för sjötransporter mellan öst och väst.

Samtidigt råder politiska spänningar kring kanalen. USA:s president Donald Trump har vid upprepade tillfällen hotat att ta kontroll över Panamakanalen och hävdat att Kina försöker överta kontrollen över den strategiska passagen, vilket Kina förnekar.

## Geopolitisk maktdemonstration

I januari genomförde Ryssland och Kina en gemensam marinövning utanför Sydafrikas kust. Enligt Financial Times var övningen ett sätt för stormakterna att demonstrera att påtryckningar kan riktas både mot globala handelsvägar och mot USA. Indiska oceanen, där övningen ägde rum, utgör en strategisk punkt där majoriteten av världens oljetransporter passerar och där rivaliteten mellan USA, Kina och Ryssland är särskilt tydlig.

Iran har nyligen hotat att stänga Bab el-Mandebsundet igen med hjälp av den iranska Huthirörelsen. Enligt Woxenius väljer därför vissa rederier redan nu att undvika Suezkanalen, som leder till detta sund.

## Varierande konsekvenser beroende på alternativ

Hur stora konsekvenserna blir av att ett sund blockeras beror på flera faktorer: omfattningen av handel som passerar, vilka typer av varor det rör sig om, hur viktiga dessa varor är för olika länder och framför allt om det finns alternativa rutter.

För vissa sund innebär blockader extremt långa omvägar. Om Bab el-Mandeb, Gibraltarsundet eller Panamakanalen stängs måste fartyg färdas nästan 13 000 kilometer extra. Men de allvarligaste problemen uppstår när det inte finns några alternativ överhuvudtaget.

Hormuzsundet, de turkiska sunden samt Öresund och Bälten utgör de enda passagerna till tre innanhav. ”Det gör dem väldigt känsliga. Genom historien har många krig utkämpats om dem”, konstaterar Woxenius.

## Nödlösningar och nya transportmönster

För att hantera den långvariga blockeringen av Hormuzsundet har transportföretag tvingats utveckla alternativa lösningar. Varor fraktas nu i större utsträckning via land med lastbil eller genom oljeledningar. Detta innebär dock att transporterna måste passera fler landsgränser och att kapaciteten är betydligt mer begränsad än vid sjötransporter.

De senaste störningarna har inneburit ett nytt förhållningssätt för rederiernas planering av sjövägar. Enligt Woxenius optimerar rederierna fortfarande för kommersiella aspekter, men tar numera mycket större hänsyn till säkerhetsläget.

”Det är därför de inte passerar igenom Suezkanalen i dag. Det är inte formellt avstängt, men det är alltför riskfullt”, förklarar han.

Omläggningarna av sjöfartsrutter är mycket resurskrävande, och många rederier har varit tvungna att investera i nya informationssystem för att kunna hantera den ökade komplexiteten och de snabbt förändrade riskbedömningarna. Den globala sjöfartens sårbarhet har tydliggjorts, och frågan om hur dessa kritiska passager ska säkras framöver har blivit en central geopolitisk fråga.