En av Europas industriella giganter står inför vad som kan bli den mest dramatiska omstruktureringen i modern tid. Volkswagen, kontinentens största industribolag, väntas på torsdagen fatta beslut om omfattande nedskärningar och fabriksstängningar som kan komma att omforma både den tyska bilindustrin och Europas industriella landskap.

Enligt rapporter från Der Spiegel på torsdagsmorgonen handlar det om att stänga fyra fabriker. Produktionen i Zwickau och Emden ska fasas ut inom fem år, medan fabrikerna i Hannover planeras stängas senast 2032 och Neckarsulm 2034. De fyra fabrikerna sysselsätter tillsammans 40 000 personer.

Dessutom uppges koncernchefen Oliver Blume planera att minska personalstyrkan med ytterligare 50 000 anställda och dra ned på investeringar med omkring 50 miljarder euro, motsvarande cirka 550 miljarder kronor. Vid pressläggning hade bolaget inte bekräftat dessa uppgifter. Volkswagens presstalesperson uppgav att styrelsemötet kunde pågå till 18-19-tiden på torsdagskvällen.

Beskedet kommer att träffa hårt. I 17 tyska städer där Volkswagen har verksamhet hålls stora demonstrationer på torsdagen. Särskilt fokus riktas mot Wolfsburg, den industristad som är synonymt med Volkswagen och där bolagets huvudkontor ligger.

Under decennier betraktades uppsägningar på Volkswagen som närmast otänkbara. Sedan 1994 hade bolaget en bred överenskommelse med facken där ingen i praktiken skulle sägas upp. Men sent 2024 kom vändningen när beskedet kom att 35 000 jobb skulle försvinna. Sedan dess har nedgången fördjupats till vad som nu liknar en systemkris.

Orsakerna till krisen är flera och sammansatta. Kinamarknaden, som länge var Volkswagens största och mest lönsamma, rasar. Överkapacitet och stark prispress från kinesiska konkurrenter har fått årsvinsterna från Kina att falla dramatiskt. Samtidigt är kostnadsnivån i Tyskland högre än i många konkurrentländer, vilket ytterligare pressar lönsamheten.

Till detta kommer att kinesiska bilbolag aggressivt expanderar in på den europeiska marknaden. Det kinesiska bolaget BYD ökade sina registreringar i Europa med omkring 270 procent under 2025 och passerade flera etablerade märken. Sammantaget har kinesiska bilmärken nu cirka 10 procent av den europeiska marknaden.

Utvecklingen har gjort frågan högpolitisk även på EU-nivå. Unionens handelsunderskott med Kina uppgår till en miljard euro per dag. Just nu pågår intensiva handelssamtal mellan EU och Kina om hur handelsobalansen ska hanteras.

Samtidigt som Kinas ekonomi växer med omkring fem procent årligen har Tyskland, EU:s industriella motor, i flera år haft nolltillväxt. Volkswagens kris blir därmed symbolisk för ett större ekonomiskt och industriellt skifte mellan öst och väst.

För Volkswagens styrelse, ledd av den erfarne Hans-Dieter Pötsch, är beslutsprocessen komplicerad. Bolaget är svårstyrt genom sin ägarkonstellation. Delstaten Niedersachsen kontrollerar över 20 procent av aktierna och har dessutom en så kallad gyllene aktie som kan blockera nedskärningar i styrelsen. Facken, som under torsdagen leder de stora demonstrationerna, sitter på 10 av styrelsens 20 stolar. Familjen Porsche/Piëch, som sett aktievärdet sjunka, kontrollerar över 50 procent av rösterna.

Fordonsindustrin är fortfarande EU:s industriella ryggrad. Den ger direkt och indirekt omkring 14 miljoner jobb och står för 7 procent av unionens BNP. Tyskland, som länge drivit på denna utveckling, har kämpat med minustillväxt under 2023 och 2024. Under årets första kvartal vändes detta till en försiktig tillväxt på 0,5 procent.

De beslut som fattas på torsdagen kommer därför att få konsekvenser långt utanför Wolfsburgs fabriksområden. De handlar inte bara om ett enskilt företags framtid, utan om hur Europas industriella kärna ska kunna möta konkurrensen från Asien och anpassa sig till en ny ekonomisk verklighet.