Carl Johan von Seth: Krig och oljekris – blir det repris på inflationschocken?

En vecka av stridigheter mellan Israel, USA och Iran har skakat världsekonomin, och signaler på ekonomisk instabilitet börjar synas tydligt. Mest märkbart är hur priserna på olja och gas skjuter i höjden, vilket skapar oro för en ny inflationsvåg som påminner om den som följde Rysslands invasion av Ukraina.

Under natten till måndagen passerade priset på ett fat Nordsjöolja 100 dollar – en nivå som inte skådats sedan inflationssommaren 2022. Sådana kraftiga prisökningar är ofta tecken på större störningar i de ekonomiska systemen och kan leda till en kedjereaktion av problem genom hela ekonomin.

Höjda oljepriser påverkar direkt konsumenternas plånböcker genom dyrare bränslen och drivmedel. Det slår även mot företag och jordbruk där transportkostnader utgör en betydande del av utgifterna. Men i moderna ekonomier står bensin och diesel endast för en mindre del av de totala kostnaderna, vilket betyder att oljepriset i sig sällan är ensam orsak till omfattande inflationskriser.

För Europa var situationen kring 2022 betydligt mer kritisk när det gällde gasförsörjningen. Bristen var akut och priserna sköt i höjden med flera hundra procent, vilket även ledde till kraftigt höjda elpriser i Sverige. I dagsläget finns en viktig skillnad – trots stigande priser är tillgången på gas inte lika hotad som då.

Det finns också andra avgörande skillnader mellan dagens situation och läget 2022. För fyra år sedan befann sig världsekonomin i en omställningsfas efter pandemin. Logistikkedjor var störda, global produktion var i obalans, och extrema ekonomiska stimulanser förstärkte problemen. När energipriserna sedan exploderade skapades en perfekt kostnadsstorm.

Under inledningen av 2026 har det allmänna ekonomiska läget varit betydligt mer stabilt och balanserat, vilket är den mest betydelsefulla skillnaden jämfört med situationen för fyra år sedan. Denna relativa stabilitet kan göra ekonomin mer motståndskraftig mot nya chocker.

Men orosmoln finns ändå. Världens ekonomier har precis tagit sig igenom en omfattande inflationskris. Centralbanker som Riksbanken lyckades upprätthålla förtroendet för inflationsmålen och stabilisera inflationsförväntningarna, vilket hjälpte återhämtningen. Den stora frågan nu är om det finansiella systemet klarar ytterligare en chock om konflikten i Iran fördjupas.

Särskilt i USA ställs denna problematik på sin spets. Till skillnad från de flesta europeiska ekonomier, inklusive Sveriges, har den amerikanska ekonomin aldrig återgått till normala inflationsnivåer efter pandemin. Samtidigt driver Donald Trump aggressivt för lägre räntor, vilket ökar riskerna i den amerikanska ekonomin.

USA går in i denna nya krisperiod med spända finansmarknader som redan under de senaste månaderna uppvisat instabilitet, framför allt kring AI-relaterade investeringar. Ny osäkerhet kring inflation och räntor skulle kunna utlösa mer omfattande problem, även om förloppet sannolikt skulle se annorlunda ut än krisen 2022.

Den geopolitiska spänningen i Persiska viken, som är ett nav för global energiproduktion, kan få långtgående konsekvenser. Om konflikten eskalerar ytterligare kan det leda till mer omfattande störningar i oljeproduktion och transport, vilket skulle förstärka de redan synliga pristendenserna.

Även om den nuvarande energikrisen ännu inte är av samma omfattning som den vi såg efter Rysslands invasion, visar marknadsreaktionerna hur känsligt det globala ekonomiska systemet är för geopolitiska konflikter i energirika regioner. För svenska konsumenter och företag innebär utvecklingen en ny period av ekonomisk osäkerhet, strax efter att inflationen börjat dämpas och räntorna stabiliserats.