”Den goda bankens” skulder till medlemmarna skenar

I ekonomiska svårigheter: JAK Medlemsbank kan inte återbetala 98 miljoner till sina medlemmar

DN:s granskning av medlemsbanken JAK visar en allt allvarligare ekonomisk situation. Banken kan inte betala tillbaka de så kallade ”låneinsatserna” till sina medlemmar, och de som har väntat längst har stått i kö sedan 2016.

Enligt nyligen offentliggjord årsredovisning för 2025 har bankens skulder till medlemmarna vuxit till 98,4 miljoner kronor – nästan en fördubbling sedan början av detta årtionde. Samtidigt visar JAK röda siffror för sjunde året i rad med ett resultat på minus 4,8 miljoner kronor för 2025.

”Jag skulle säga att JAK redan är en zombiebank,” säger ekonomiforskaren Viktor Elliot till DN och tillägger att banken inte skulle överleva om den var fullt konkurrensutsatt.

JAK, som står för Jord, Arbete och Kapital, grundades i Danmark 1931 och kom till Sverige 1965. Banken, som är en medlemsägd ekonomisk förening, kallade sig tidigare för ”den goda banken” och hade som mål att ”göra sina medlemmar skuldfria”. Verksamheten attraherade bland annat anarkister, rättvisekämpar, religiösa människor och ”grönavågare”.

Fram till 2022 hade JAK ett system där låntagare samtidigt betalade in en låneinsats motsvarande sex procent av lånet. När lånet var avbetalat skulle insatsen återbetalas ”inom 7–13 månader”. Men återbetalning kan endast ske om Finansinspektionen godkänner det, eftersom insatserna är en del av bankens eget kapital – de fungerar i praktiken som riskkapital.

På grund av JAK:s ekonomiska svårigheter får banken numera endast betala tillbaka insatser när nya medlemmar tar lån och lägger in så kallade ”överinsatser”, som är frivilliga. Enligt denna princip kunde banken förra året endast återbetala totalt 500 000 kronor till de medlemmar som väntat längst.

Samtidigt har fler medlemmar slutamorterat sina lån, vilket lett till att bankens skulder till medlemmarna nu uppgår till 98,4 miljoner kronor. Om återbetalningstakten fortsätter med 500 000 kronor per år kommer samtliga medlemmar ha fått tillbaka sina pengar först år 2223 – om 197 år.

Stockholmaren Lis Nyström är en av de drabbade medlemmarna. Hon slutamorterade sitt lån 2016 och har i tio år väntat på att få tillbaka sina 90 000 kronor. Även David Cook från Grundtjärn har väntat i sex år på att få tillbaka sina 30 000 kronor.

Bankens ekonomiska problem har förvärrats successivt. Skulden till medlemmarna har ökat markant: från 52,5 miljoner kronor 2020 till 98,4 miljoner 2025. Samtidigt har banken gått med förlust varje år under samma period, med särskilt stora förluster 2022 (minus 12,3 miljoner kronor).

Nyligen har JAK infört en ny policy kring återbetalning av låneinsatser. Tidigare ställdes medlemmar automatiskt i kö för återbetalning så fort lånet var slutamorterat. Nu måste kunderna aktivt ”säga upp” sina insatser genom en särskild blankett för att hamna i återbetalningskön.

”Medlemmar kan låta den aktuella insatsen kvarvara i Banken även efter att krediten återbetalats, och på så vis bidra till Bankens kapitalisering under längre tid än kreditens löptid”, står det på blanketten.

Detta nya förfarande kan tolkas som ett försök från bankens sida att minska trycket på återbetalningarna och förbättra sin kapitalsituation. Med tanke på bankens fortsatta ekonomiska problem är det dock osäkert om detta kommer att räcka för att lösa de grundläggande utmaningarna.

DN har sökt JAK:s styrelseordförande Bengt Adolfsson och vd Maria Bolin för kommentar, men båda har avböjt intervju. Bankens ledning har därmed inte velat kommentera den allvarliga situationen eller redogöra för hur de planerar att lösa problemen med de utestående återbetalningarna.

Situationen har även uppmärksammats på politisk nivå. Finansmarknadsministern har tidigare uttalat sig om frågan och sagt att det är ”lätt att känna stor medkänsla med de drabbade”.

JAK:s kris är ett exempel på utmaningarna som mindre, nischade finansinstitut kan möta i en alltmer konkurrensutsatt och reglerad bankmarknad. För de tusentals medlemmar som väntar på sina pengar är framtiden fortsatt oviss.