Elpriset sticker i väg under 2026 – slår hårt i norr

Vattenbrist driver upp elpriset över hela Sverige

De rekordlåga vattennivåerna i de svenska vattenmagasinen kommer att påverka elpriserna negativt åtminstone fram till sommaren. Enligt elhandelsbolaget Bixia har den oväntat kalla vintern i stora delar av Europa bidragit till ökad elförbrukning samtidigt som vattennivåerna i magasinen sjunkit drastiskt.

Januari månad visade sig bli betydligt dyrare än vad som prognosticerats. Elpriset låg hela 50 procent högre än de bedömningar som gjordes så sent som i december. För första kvartalet 2024 förväntas nu genomsnittspriset landa mellan 70 öre och 1,10 kronor per kilowattimme, med de högsta priserna i södra Sverige. Detta kan jämföras med samma period förra året, då priserna varierade mellan 17 och 80 öre.

”Det jag ser i statistiken nu är att priserna ligger lika högt i hela landet de senaste dagarna,” säger Håkan Larsson, samhällspolitisk chef på Villaägarna. ”Uppvärmningen av ett hus i Kiruna drar ungefär dubbelt så mycket energi som ett hus i Malmö, det blir kännbart för dem som bor i norra Sverige.”

Ett trendbrott mot tidigare mönster

Normalt brukar elpriserna i elområde 1 och 2, som omfattar norra Sverige, ligga betydligt lägre än i resten av landet. Men situationen har förändrats sedan mitten av november när en ny elkabel från norra Sverige till norra Finland etablerades.

”Jag var en av dem som flaggade för att det kommer att driva upp priserna, på samma sätt som kablarna till Danmark och Baltikum driver upp dem i söder,” förklarar Larsson. Den nya överföringskapaciteten innebär att el som tidigare stannade i norra Sverige nu kan exporteras, vilket påverkar prisbilden.

Regeringens elpristak räcker inte vid normal kyla

I år har regeringens nya elpristak införts. Denna stödåtgärd aktiveras när månadsgenomsnittet på elbörsen når över 1,50 kronor per kilowattimme. Men Larsson påpekar att det finns en utbredd missuppfattning om hur systemet fungerar:

”Även om priset någon enstaka dag går upp till 4 kronor så påverkas inte det. Folk vet inte att det räknas som ett genomsnitt på hela månaden. Det ska mycket till innan priset når upp till taket. Man får backa till 2022, den första krigsvintern när ryssarna gick in i Ukraina för att hitta de nivåerna.”

Elpristaket kommer därmed endast att aktiveras vid exceptionella händelser, men ger ingen hjälp vid en normalt kall vinterperiod som den nuvarande.

Skattelättnader ger viss lindring

En annan förändring som trätt i kraft i år är att elskatten sänkts från 43,9 öre per kilowattimme till 36 öre. Denna sänkning kommer i ett läge där elnätsavgifterna höjts kraftigt, i många fall mer än den allmänna inflationstakten.

”Med tanke på att elnätsavgifterna höjts kraftigt, mycket mer än inflationen, och att elkostnaden blivit en stor del av hushållens utgifter, så är den sänkta skatten ändå ett steg i rätt riktning,” säger Larsson, men tillägger: ”Jag tror att den kommer att behöva sänkas mer.”

Marknadspåverkan på bred front

Situationen på elmarknaden påverkar inte bara hushållens ekonomi utan också industrin och näringslivet i stort. De höga och volatila elpriserna gör det svårare för företag att planera sina utgifter och kan i förlängningen påverka konkurrenskraften för svensk industri.

Energimarknadsexperter pekar på att den pågående omställningen mot ett fossilfritt energisystem med större inslag av väderberoende kraftproduktion som sol och vind gör elsystemet känsligare för störningar. När vattennivåerna i magasinen är låga försvinner en viktig reglerresurs som normalt kan kompensera för variationer i den förnybara produktionen.

Branschen efterlyser nu mer långsiktiga lösningar på elmarknaden, inklusive utbyggd överföringskapacitet mellan norra och södra Sverige samt ökade investeringar i planerbar kraftproduktion som kan komplettera de väderberoende energikällorna.