En ny vår för spårvagnen

Spårväg i stark frammarsch både i Sverige och övriga Norden

Det sker just nu ett uppsving för spårvägen i svenska städer, med omfattande satsningar i Göteborg och nya projekt i Uppsala och Lund. Samtidigt genomför flera nordiska grannstäder betydande investeringar i spårbunden kollektivtrafik.

I Göteborg pågår den mest omfattande utvecklingen av spårvagnsnätet på över fyra decennier. Den nyligen invigda Lindholmenlinjen är bara början på en större satsning som kommer att inkludera en tunnel under Göta älv, den så kallade Lindholmsförbindelsen.

– I Göteborg händer det mer än på 40 år. Man har insett att spårvägen är ryggraden i den hållbara staden, säger PG Andersson, grundare och seniorkonsult för kollektivtrafik och stadsutveckling på Trivector Mobility.

För att minska sårbarheten i systemet och avlasta den hårt trafikerade knutpunkten Brunnsparken planeras nu även projekten Engelbrektslänken och Allélänken. Dessa nya spårsträckningar ska förbättra flödet i kollektivtrafiken och skapa alternativa vägar genom staden.

Uppsala har nyligen anslutit sig till gruppen av svenska städer som satsar på spårväg. Ett ambitiöst projekt med 17 kilometer helt ny spårväg har nu påbörjats, vilket markerar ett betydande steg för stadens kollektivtrafiksystem och stadsutveckling.

Lund, som invigde sin spårväg så sent som 2020, har redan kunnat visa på positiva ekonomiska effekter. Genom att anlägga spårväg på tidigare obebyggd åkermark skapades en investeringstrygghet som fick betydande konsekvenser för fastighetsutvecklingen i området.

– Markvärdena har ökat så markant att försäljningsintäkterna i praktiken har täckt hela byggkostnaden för spårvägen, förklarar PG Andersson.

Den långsiktighet som spårvägen representerar har visat sig vara en avgörande faktor för stadsplanerare och fastighetsutvecklare. Till skillnad från busslinjer, som relativt enkelt kan dras om eller läggas ned, signalerar spårvägen ett permanent åtagande.

– Fastighetsägare ser spårväg som en hundraårig investering. En busslinje kan flyttas i morgon, men rälsen ligger kvar. Det som ofta kallas spårvägens nackdel, att den är statisk, är i själva verket dess främsta styrka. Det tvingar fram en långsiktig och genomtänkt stadsplanering, menar PG Andersson.

Även i våra nordiska grannländer satsar man stort på spårväg. Bergen i Norge, Tammerfors i Finland och Odense i Danmark genomför alla betydande investeringar i spårbunden stadstrafik. Dessa projekt speglar en växande insikt om spårvägens roll i att forma hållbara och effektiva stadsmiljöer.

I Stockholm utreds nu möjligheterna för projektet Spårväg Syd, som skulle förbinda flera förortsområden söder om staden. Om projektet genomförs skulle det innebära ytterligare ett bevis på spårvägens renässans i svensk stadsplanering.

Utvecklingen följer en internationell trend där många europeiska städer återupptäckt spårvägen som ett effektivt och miljövänligt transportslag. Efter att många spårvagnssystem avvecklades under 1950- och 60-talen till förmån för biltrafik och bussar, ser vi nu ett paradigmskifte där spårvägen åter spelar en central roll i stadsutvecklingen.

Förutom de direkta transportfördelarna pekar forskning på att spårvägsinvesteringar ofta leder till ökad ekonomisk aktivitet i korridorerna där de byggs, minskade koldioxidutsläpp från transportsektorn, och mer sammanhängande stadsmiljöer.

Med klimatmål som blir allt mer angelägna och en fortsatt urbanisering som ställer krav på effektiva transportlösningar, talar mycket för att den pågående spårvägsutvecklingen i Sverige och övriga Norden kommer att fortsätta under överskådlig framtid.