Den svenska bostadsmarknaden visar tecken på återhämtning under 2026, efter flera år av osäkerhet och nedgång. Stärkta hushållsinkomster och Riksbankens räntesänkningar har bidragit till att marknaden delvis tagit fart igen, även om återhämtningen är ojämn över landet. Medan Stockholm och Göteborg uppvisar hög efterfrågan, fortsätter övriga delar av Sverige att släpa efter.

Den förnyade aktiviteten på bostadsmarknaden kommer efter en turbulent period som började i slutet av 2022, då kraftiga räntehöjningar fick marknaden att stanna av. Fram till dess hade bostadsmarknaden upplevt rekordhöga priser och aktivitet under pandemins slutskede i början av 2020-talet. De snabba räntehöjningarna ledde till fallande priser och försvårade för köpare och säljare att hitta varandra.

Claudia Wörmann, privatekonomisk talesperson på intresseorganisationen Bostadsrätterna, menar att svenska bostadsköpare har tröttnat på att vänta på bättre tider. Efter år av ständiga varningar om stigande inflation, höjda räntor och geopolitisk oro börjar tålamodet ta slut.

”Vi har hört om stigande inflation och höjda räntor väldigt länge nu. Jag undrar om inte nästa steg är att vi blir immuna mot geopolitiken och att det istället är andra parametrar som påverkar oss”, säger Claudia Wörmann.

Hon tror att allt fler svenskar börjar inse att världsläget kan förbli osäkert under många år framöver, och att köpare därför inte längre vill låta sig styras enbart av krig och rädsla för inflation. Istället börjar andra faktorer väga tyngre i köpbesluten.

”Det gör nästan ont i huvudet att föreställa sig att Trump, Putin och alla pågående krig och konflikter ska bli det nya normala, men jag tror att vi börjar närma oss det”, säger hon.

Trots tecken på ökad aktivitet påpekar flera experter att återhämtningen har förhalats av den fortsatt oroliga omvärldssituationen. Robert Boije, chefsekonom på SBAB, lyfter fram frågan om Hormuzsundet som ett exempel på faktorer som fortsätter att bidra till osäkerhet kring ekonomins och räntornas utveckling.

”Många funderar på om energipriserna kommer att förbli höga under en längre tid och om det kommer att få inflationen att stiga. Om inflationen ökar kommer Riksbanken förmodligen höja styrräntan och då går bolåneräntorna upp. Det bidrar troligen fortfarande till en viss försiktighet”, säger Robert Boije.

Tidigare i veckan kom besked om att USA och Iran har kommit överens om ett fredsavtal, och att Hormuzsundet ska öppna för trafik. Nyheten mottogs positivt på börsen samtidigt som oljepriset sjönk, men det råder fortfarande osäkerhet kring hur överenskommelsen kommer att se ut i praktiken.

Robert Boije erkänner dock att svenskarna troligen har börjat vänja sig vid att omvärldsläget är osäkert, vilket kan förklara varför marknaden ändå rör sig framåt. Han tror på en fortsatt upptining och ett ökat antal bostadsaffärer trots det osäkra världsläget, men menar att det kommer att dröja innan läget är helt normaliserat.

Enligt Hemnets marknadsanalytiker Erik Holmberg närmar sig bostadsmarknaden nu de rekordnivåer som nåddes i slutet av pandemin. Efter nedgången 2022 föll priserna och det blev betydligt svårare för köpare och säljare att komma överens om villkor.

Den nuvarande återhämtningen visar tydliga skillnader mellan olika marknadssegment. Husmarknaden har i stort sett återgått till normala nivåer, medan lägenhetsmarknaden fortsatt är känsligare. Undantaget är vissa innerstadsområden, främst i Stockholm och Göteborg, där efterfrågan är hög och priserna har stigit.

Den ojämna återhämtningen mellan storstadsregioner och övriga Sverige speglar en långsiktig trend på den svenska bostadsmarknaden, där urbaniseringen fortsätter att driva upp efterfrågan i de största städerna. Kombinationen av starkare hushållsfinanser, lägre räntor och en viss resignation inför den geopolitiska osäkerheten tycks nu skapa förutsättningar för en mer stabil marknad framöver, även om det återstår att se hur hållbar denna utveckling är på längre sikt.