Fedchefen utmanar president Trump med höjd ränta

USA:s centralbank Federal Reserve höjde på onsdagen styrräntan med 0,25 procentenheter, till intervallet 3,75–4,00 procent. Det är den första höjningen på över tre år. Beslutet innebär att den nye Fed-chefen Kevin Warsh går emot president Donald Trumps krav på sänkta räntor.

Warsh tillträdde i maj. Han har sedan dess gjort klart att inflationen är för hög och att centralbanken ska få ner den. I övrigt har han gett få ledtrådar om sina planer, och därför var onsdagens besked inte helt givet – även om marknaden räknade med en höjning.

Inflationen i USA ligger en bra bit över Fed:s mål på 2 procent. Färska siffror visade att den uppgick till 3,5 procent i augusti. Till det kommer ett fortsatt högt oljepris, bland annat till följd av kriget mellan USA och Iran. Högre energipriser riskerar att driva på inflationen ytterligare och gör att trycket på Fed kvarstår.

Bedömare räknar med att fler höjningar kan komma. Historiskt har en första höjning ofta följts av ytterligare åtstramningar. De prognoser som Fed publicerade i samband med beslutet pekar också på att det kan bli en höjning till i år, enligt nyhetsbyrån Direkt.

En höjning av styrräntan gör det dyrare för företag och hushåll att låna. Det brukar dämpa efterfrågan och därmed inflationen, men riskerar samtidigt att bromsa den ekonomiska aktiviteten. Den avvägningen har präglat Fed:s arbete under hela året.

Beslutet är politiskt laddat. Warsh utsågs av Trump efter att presidenten under flera år kritiserat den tidigare Fed-chefen Jerome Powell för att inte sänka räntan. Powell anklagades för att skada ekonomin, och Trumps val av Warsh väckte farhågor om att centralbankens oberoende skulle urholkas. Oberoendet är en grundbult för en centralbank, som ska kunna fatta beslut utifrån vad som är bäst för ekonomin – inte för styrande politiker.

Trump har till och med hotat att stoppa handeln med länder där USA har handelsunderskott om Warsh inte sänker räntan. Onsdagens höjning visar att Fed, åtminstone denna gång, inte vek sig för påtryckningarna. Frågan är nu hur presidenten svarar. Han har tidigare visat att han inte drar sig för att attackera Fed-chefer, och med hotet om handelsåtgärder har han redan höjt insatserna.

– Inflationen är fortsatt hög. Dagens penningpolitiska åtgärd kommer att leda till en snabbare återgång till direktionens mål på 2 procent, sade Kevin Warsh på presskonferensen efter beslutet.

Han konstaterade också att inflationen har varit för hög under för lång tid. Uttalandet kan tolkas som att han inte tänker avvika från en åtstramande linje om det behövs fler höjningar.

Att beslutet var enhälligt förstärker bilden av ett oberoende Fed. Ordföranden bestämmer inte räntan själv. Beslutet fattas av en kommitté med tolv personer, och onsdagens besked var enhälligt.

Marknaderna reagerade förhållandevis lugnt. De amerikanska börserna visade inga dramatiska förändringar, dollarn stärktes marginellt mot kronan och de amerikanska räntorna steg något. Investerare tycks i viss mån redan ha prissatt ytterligare höjningar.

Internationellt sätts beslutet i en bredare kontext. Flera centralbanker har brottats med samma vägval: att bekämpa inflation utan att knäcka tillväxten. USA:s räntebeslut får dock extra stor betydelse eftersom de påverkar världens största ekonomi, dollarns värde och kapitalflöden till andra marknader. Ett högre ränteläge i USA brukar stärka dollarn, vilket kan sätta press på valutor som kronan.

För svensk del blir det ingen direkt påverkan på hushållens bolåneräntor. Det är framför allt Riksbankens räntebeslut som styr de rörliga boräntorna i Sverige. Däremot kan utvecklingen på de amerikanska börserna få betydelse. En stor del av svenskarnas sparande, både privat och via pensionssystemet, är placerat i amerikanska aktier. Ett turbulent börsklimat i USA kan därför ändå kännas av i svenska plånböcker.

Federal Reserve har två huvudmål: att hålla inflationen runt 2 procent och att upprätthålla en stabil sysselsättning. Centralbanken ansvarar också för att reglera banker och värna den finansiella stabiliteten. Den består av en central styrelse i Washington och tolv regionala Federal Reserve-banker runt om i landet.