Eskalerande konflikt i Mellanöstern skakar finansmarknaderna

Finansmarknaderna över hela världen uppvisar kraftiga nedgångar på torsdagen, med Stockholmsbörsen bland de hårdast drabbade i Europa. Den främsta orsaken är den snabbt eskalerande konflikten i Mellanöstern som nu hotar att få allvarliga ekonomiska konsekvenser på global nivå.

Nattens och morgonens attacker mot olje- och gasanläggningar i Iran, Qatar och Saudiarabien markerar en tydlig upptrappning av konflikten. Särskilt oroande är skadorna på anläggningar i Qatar, vilka står för cirka 17 procent av landets export av flytande naturgas. Enligt Qatars statliga oljebolag kan reparationsarbetet ta mellan tre till fem år att slutföra, vilket är alarmerande med tanke på att Qatar representerar en femtedel av världens export av flytande naturgas.

Situationen förvärras ytterligare av Irans signaler om fler planerade attacker, samt USA:s president Donald Trumps löfte om vedergällning mot iranska energitillgångar. Detta riskerar att ytterligare destabilisera energimarknaden och den globala ekonomin.

Att Stockholmsbörsen presterar särskilt svagt bland europeiska börser kan förklaras av två huvudfaktorer: dels den höga andelen konjunkturkänsliga sektorer som verkstadsindustrin, dels kronans försvagning sedan onsdagskvällen vilket sätter press på svenska tillgångar.

Världsekonomin står nu inför två allvarliga hot. Det första är att stigande energipriser kan hämma den ekonomiska tillväxten. Det andra, och kanske mer akuta hotet, är risken att dessa prisökningar sprider sig till andra delar av ekonomin och driver upp inflationen på nytt.

Inflationsoron är särskilt påtaglig då vi befinner oss i slutet av en intensiv period med centralbanksmöten. Såväl Riksbanken som ECB och amerikanska Federal Reserve har samtliga höjt sina inflationsprognoser för innevarande år och varnat för betydande osäkerhet i de ekonomiska utsikterna.

Den ökade risken för en negativ prisspiral har förändrat marknadens förväntningar drastiskt. Investerare räknar nu inte längre med att Federal Reserve kommer att genomföra någon räntesänkning alls under året. Denna omsvängning i ränteförväntningar är ett av de mest effektiva sätten att bromsa börsuppgångar.

Ett konkret exempel på hur dessa förändrade förväntningar redan påverkar marknaderna är guldprisets utveckling. Trots att guld vanligtvis gynnas av volatilitet och osäkerhet, har priset vänt nedåt och uppvisar sin sämsta handelsdag sedan början av februari. Detta beror på att stigande ränteförväntningar gör andra finansiella tillgångar relativt mer attraktiva.

För att börsen ska återhämta sig krävs troligen en betydande nedtrappning av konflikten i Mellanöstern. En överraskande snabb vapenvila skulle sannolikt resultera i ett kraftigt börslyft. Det finns fortfarande hopp om att USA kan komma att backa om det ekonomiska priset blir alltför högt.

Men för varje dag som går, och framförallt för varje steg konflikten utvidgas, ökar risken för att krigets konsekvenser blir både mer långvariga och allvarligare. Den senaste spiralen av attacker och motattacker initierades inte av USA utan av Israel, som inte visat samma lyhördhet för finansmarknadernas reaktioner som Trumpadministrationen har gjort.

I detta osäkra läge står mycket på spel för den globala ekonomin, med energipriser, inflation och tillväxt i en ömtålig balans som lätt kan rubbas av ytterligare konflikter i Mellanöstern. Marknaderna kommer sannolikt att förbli volatila så länge situationen förblir olöst.