Allt fler svenskar upplever praktiska hinder i vardagen när e-legitimation blir en förutsättning för allt från bankärenden till vårdkontakter och myndighetsbesök. För personer med intellektuella funktionsnedsättningar kan hinder vara särskilt svåra att övervinna. Helena Dal, mamma till dottern Mimmi som har en sådan funktionsnedsättning, berättar om återkommande problem med Bank-id i vardagen. ”Det här är ett digitalt utanförskap som är mycket problematiskt”, säger hon.
Mimmi är inte ensam. Enligt flera intresseorganisationer och rapporter upplever en betydande del av befolkningen – inte minst äldre, personer med kognitiva svårigheter och nyanlända – att den digitala utvecklingen lämnar dem utanför. Bank-id har vuxit till att bli den dominerande e-legitimationen i Sverige, med miljontals användare och en självklar roll i såväl privat som offentlig sektor. Men för den som inte kan hantera appar, qr-koder eller koder med tidsbegränsningar kan tjänsten bli en barriär snarare än en nyckel.
Utvecklingen mot ett allt mer digitalt samhälle har gått snabbt. Bank-id introducerades redan i början av 2000-talet men fick sitt verkliga genombrott i samband med att banker och myndigheter började stänga sina fysiska kontor och digitalisera sina tjänster. I dag används bank-id för att logga in på allt från skatteverket och Försäkringskassan till apotekets hemsida och privata vårdgivare. Enligt statistik från Internetstiftelsen använde över 90 procent av den svenska befolkningen internet för att kontakta myndigheter under förra året, och en stor del av dessa kontakter sker genom e-legitimation.
Men tillgängligheten har inte hängt med. Kritiker pekar på att Bank-id:s system bygger på krav som kan vara svåra för personer med kognitiva funktionsnedsättningar att uppfylla, exempelvis att komma ihåg personliga koder, förstå dynamiska säkerhetsfrågor eller hålla reda på giltighetstider. För Mimmi innebär det att hon ofta måste ha hjälp av sin mamma för att ens komma åt sina egna pengar eller boka en läkartid. Helena Dal beskriver hur en enkel handling som att betala en räkning kan kräva en längre process med telefonsamtal och fysiska besök på bankkontor – något som inte alltid är möjligt.
Problemet är inte enbart tekniskt. Det handlar också om design och användarvänlighet. Många alternativa lösningar, såsom Freja eID och andra mobila e-legitimationer, har försökts etableras på marknaden, men Bank-id:s dominans gör det svårt för nya aktörer att nå en kritisk massa. Samtidigt saknas en tydlig reglering som tvingar offentliga och privata tjänsteleverantörer att erbjuda alternativa inloggningsmetoder för personer som inte kan använda Bank-id. Enligt lagen om tillgänglighet till digital offentlig service, som implementerades i Sverige efter ett EU-direktiv, ska offentliga webbplatser och mobilapplikationer vara tillgängliga. Men lagen omfattar inte automatiska inloggningsfunktioner som kräver e-legitimation på samma sätt som webbplatsernas innehåll.
Flera användarorganisationer har under åren riktat skarp kritik mot Bank-id:s ägare, bankerna, och mot myndigheter som gör användandet obligatoriskt. Man har bland annat krävt att det ska finnas fysiska alternativ, att kundservice ska vara anpassad för personer med funktionsnedsättning, och att utvecklingen av nya versioner av Bank-id – exempelvis den nu aktuella Bank-id-appen från 2022 – ska involvera användare med olika behov. Även om företagen bakom Bank-id har försäkrat att de tar tillgänglighet på allvar och arbetar med förbättringar, finns ännu inga konkreta lösningar som löser problemen för gruppen.
Det digitala utanförskapet får också samhällsekonomiska konsekvenser. Personer som inte kan använda e-legitimation utan hjälp riskerar att bli beroende av anhöriga eller få betala för dyra supporttjänster. För kommuner och landsting innebär det ökade kostnader för manuella handläggningar och krångligare serviceprocesser. I värsta fall kan det leda till att personer inte får den vård eller de förmåner de har rätt till, eftersom de inte kan identifiera sig digitalt.
Trots problemen visar undersökningar att en majoritet av svenskarna ser mycket positivt på digitaliseringen och anser att e-legitimation gör vardagen enklare. Utmaningen är att skapa ett system som fungerar för alla, oavsett kognitiv förmåga, ålder eller teknisk vana. Expert inom digital inkludering, som följt frågan under flera år, betonar att det handlar om att bygga in tillgänglighet från början – inte att lägga till det i efterhand.
Framtiden lär innebära fler digitala tjänster, inte färre. Därför är frågan om e-legitimationens tillgänglighet inte en fråga för en enskild familj eller en specifik användargrupp. Den berör alla som någon gång kan komma att behöva använda Bank-id under omständigheter som inte är de enklaste. Helena Dal önskar att samhället tog problemet på större allvar. ”Det borde vara en självklarhet att alla medborgare ska kunna delta på samma villkor”, säger hon. Hennes förhoppning är att teknikutvecklare och beslutsfattare snart lyssnar på de röster som nu höjs – inte bara från henne och dottern, utan från en växande grupp människor som riskerar att bli kvar utanför den digitala gemenskapen.
