FT: Ryssar tjänade miljoner på sanktionerna

Financial Times har granskat intern dokumentation som visar hur fyra chefer vid Gazprombankens filial i Luxemburg utnyttjat de västerländska sanktionerna mot Ryssland för att göra stora privata vinster. Enligt tidningen köpte cheferna obligationer som rasat i värde efter Rysslands invasion av Ukraina och sålde dem sedan till fullt pris i rubel, efter ett dekret från president Vladimir Putin.

Bakgrunden är de omfattande sanktioner som EU och USA införde mot Ryssland i början av 2022. De fick ryska statliga företags obligationer i utländsk valuta att falla dramatiskt i pris. Gazprom, då en av Europas viktigaste gasleverantörer, var formellt inte sanktionerat, men de finansiella restriktionerna mot ryska banker och bolag gjorde ändå att investerare krävde högre riskpremier. Priset på bolagets skulder sjönk kraftigt. I mars 2022 undertecknade Putin ett dekret som tillät ryska företag att betala sina utlandsskulder i rubel. Det innebar att obligationer som handlats till en bråkdel av nominellt värde kunde lösas in till fullt belopp, omräknat till rubel. Därmed skapades en enorm arbitragemöjlighet.

De fyra cheferna på Gazprombankens luxemburgska filial utnyttjade detta. De tog personliga lån från sin arbetsgivare för att finansiera köp av obligationer i utländsk valuta. Därefter sålde de obligationerna till fullt pris i rubel, i enlighet med dekretet. Enligt dokumenten genomförde de sammanlagt över 50 transaktioner och säkrade en vinst på upp till nio miljoner euro, motsvarande cirka 100 miljoner svenska kronor. Anmärkningsvärt är att affärerna gjordes innan informationen om dekretet offentliggjordes på bankens hemsida. Det tyder enligt experter på att cheferna hade tillgång till icke-offentlig information.

Flera jurister och finansexperter som Financial Times talat med menar att det kan röra sig om både insiderhandel och sanktionskringgående. En anonym EU-tjänsteman säger till tidningen: ”Det låter som ett kringgående av sanktionerna. Detta måste utredas.” En person med insyn i ärendet beskriver hur misstankarna växte när Ryssland erbjöd fullt pris för obligationer som handlats till en bråkdel av värdet. ”Hela situationen skapade goda förutsättningar för missbruk”, säger källan.

Gazprombanken avvisar anklagelserna. I ett uttalande till Financial Times skriver banken att man alltid följt gällande regler och att de anställda agerat i egenskap av privatpersoner. ”Gazprom har aldrig brutit mot EU:s sanktioner, vare sig generellt eller i samband med de påstådda transaktioner som dessa personer genomförde som privatpersoner”, uppger banken. Man tillägger att man inte haft kännedom om några oegentligheter och att man är beredd att samarbeta med myndigheterna.

Fallet belyser en av svårigheterna med de omfattande sanktionerna mot Ryssland. Trots att sanktionerna syftar till att sätta press på Kreml skapar de ibland möjligheter för personer med insyn att tjäna pengar. Luxemburg, som är en viktig internationell finansplats, har länge kritiserats för bristande tillsyn över finansiella flöden med rysk koppling. EU har skärpt sina regler sedan invasionen, men händelsen visar att det fortfarande finns luckor.

Experter påpekar att en utredning nu måste klargöra om cheferna gjort sig skyldiga till brott. Om så är fallet kan de riskera åtal för både insiderhandel och brott mot sanktionslagstiftningen. Hittills har ingen formell utredning inletts, åtminstone inte offentligt. Finansinspektionen i Luxemburg har inte kommenterat ärendet. Det återstår att se om de utpekade cheferna kommer att ställas inför rätta. Men fallet visar att de ekonomiska påtryckningarna mot Ryssland fortsatt är svåra att upprätthålla i praktiken.