Historisk brist på minneschip – så drabbas konsumenter

Minneschipbrist orsakar prisökningar för konsumenter

Minneschip har blivit den digitala ekonomins hårdvaluta – en mikroskopisk men helt nödvändig komponent i nästan all modern teknologi. I kölvattnet av den pågående AI-boomen har efterfrågan på avancerade chip till datacenter ökat explosionsartat, och marknaden kan inte längre möta behoven.

Situationen har lett till en global brist som redan börjar få konsekvenser för svenska konsumenter. AI-företag har köpt upp all tillgänglig produktionskapacitet, vilket skapar ett vakuum för övriga sektorer som är beroende av minneschip.

– Bristen som sådan är exceptionell, det är ingenting man har sett tidigare. Man pratar om att minnesindustrin är inne i en ”supercykel” och är starkare än någonsin, säger Herman Ohlsson, halvledaranalytiker på fondförvaltaren Brock Milton Capital.

Enligt Ohlsson kostar ett minneschip idag ungefär fem till sex gånger mer än för ett år sedan. Utvecklingen började 2022 i samband med lanseringen av ChatGPT, som blev startskottet för den nuvarande AI-revolutionen.

Med ett ökande antal aktörer på AI-marknaden och snabbt växande datacenter har all tillgänglig produktion förskjutits mot avancerade chip, på bekostnad av chip till konsumentelektronik som datorer och mobiltelefoner.

– Det här händer samtidigt som marknaden har börjat återhämta sig efter pandemin, så vi har både ökad efterfrågan och ingen kapacitet. Det blir en dubbelsmäll, förklarar Ohlsson.

För svenska konsumenter kommer krisen främst att märkas genom högre priser på elektronik. Minneschip utgör normalt cirka tio till femton procent av materialkostnaden i en smartphone eller dator. Nu har den siffran fördubblats, vilket sannolikt kommer att resultera i motsvarande prisökningar för slutprodukterna.

Pernilla Enebrink, vd på branschorganisationen Elektronikbranschen, bekräftar att situationen kommer att påverka konsumenterna, främst genom dyrare datorer:

– Det är ett chip med större processorkraft som också efterfrågas på annat håll än i konsumentelektronik. Det kan komma att bli påverkan på mobiltelefoner också, men inte i samma utsträckning som på datorer, säger hon.

Enebrink påpekar att elektronikbranschen arbetar med låga marginaler, vilket gör att det finns begränsat utrymme att absorbera kostnadsökningar.

– Det finns inte mycket som kan absorbera prisökningarna, utan det kommer ju slå igenom ut till kund, konstaterar hon.

Samtidigt är det svårt att förutsäga exakt hur stora prisökningarna kommer att bli. Branschen har nyligen sett en stabilisering efter tidigare kostnadskriser, men de nya prisökningarna kan bli kännbara för både konsumenter och elektronikhandeln.

De tre dominerande aktörerna i minnesindustrin – sydkoreanska Samsung och SK Hynix samt amerikanska Micron Technology – har samtliga meddelat att de sålt slut på all produktionskapacitet för minneschip ända fram till 2026. Enligt Ohlsson kommer även kapaciteten för 2027 sannolikt att bokas upp inom kort.

Denna situation uppstår trots att detta inte är första gången halvledarmarknaden drabbas av kris. Under perioden 2020-2023 upplevde branschen en liknande situation med prisökningar och leveransproblem. Den krisen beskrevs som ”en perfekt storm” orsakad av felbedömningar inom fordonsindustrin, geopolitiska spänningar mellan USA och Kina, samt pandemirelaterade störningar i leveranskedjan.

Ohlsson menar att det kan dröja länge innan situationen förbättras, trots tillverkarnas omfattande utbyggnadsplaner.

– Problemet är att ingen ny fabrik kommer att vara klar förrän kanske tidigt nästa år. Sedan tar det kanske ett halvår innan man har fått allting att fungera som det ska, förklarar han.

Om och när priserna på konsumentelektronik kan börja sjunka beror i stor utsträckning på om den starka efterfrågan på AI-teknik fortsätter. Om den gör det, kommer AI-sektorn sannolikt att fortsätta ta en stor andel av den nya produktionskapacitet som byggs upp.

– Förmodligen tar man höjd för att det ska finnas chip även till de andra industrierna, avslutar Ohlsson.