Bakslaget för EU och Nato när USA drar tillbaka soldater

USA drar tillbaka 5 000 soldater från Tyskland efter diplomatisk konflikt

USA kommer att dra tillbaka 5 000 av drygt 36 000 soldater från Tyskland inom de kommande 12 månaderna. Samtidigt skrotas även planerna på att placera en långräckviddig artillerienhet i landet. Beskedet kommer bara dagar efter en diplomatisk konflikt mellan ländernas ledare.

Den tyske förbundskanslern Friedrich Merz kritiserade i veckan USA för att sakna strategi för att avsluta kriget i Iran, vilket omedelbart fick president Donald Trump att reagera kraftigt. ”Han vet inte vad han pratar om!” skrev Trump på sitt sociala nätverk Truth Social.

Både Tyskland, EU och Nato har varit förberedda på att USA kunde komma att reducera sin militära närvaro i Europa. Under Trumps första mandatperiod diskuterades ett potentiellt tillbakadragande av upp till 20 000 soldater. Trump har nyligen även varnat för att amerikanska trupper kan försvinna från Spanien och Italien, då dessa länder enligt presidenten inte anses bidra tillräckligt i USA:s pågående konflikt med Iran.

”Den här förändringen betonar vikten av att Europa investerar mer i försvar”, kommenterar Natos talesperson Allison Hart på sociala medier.

Säkerhetspolitiska analytikern Katarina Engberg, seniorrådgivare vid Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps), ser tillbakadragandet som en del i ett bredare mönster av amerikanska åtgärder mot Europa, där även tullar mot EU och stoppade vapenleveranser ingår.

”Sammantaget är det här naturligtvis dåliga nyheter för européerna,” säger Engberg och fortsätter: ”Det skildrar problemen man står inför. Å ena sidan försöker länderna hantera relationen med USA. Å andra sidan har de en inrikespolitisk situation där effekten av ett utdraget Irankrig blir allt mer uppenbart.”

EU hade hoppats få mer tid att genomföra nödvändiga omställningar för att kompensera för USA:s minskade närvaro. ”De hade hoppats på att få tid att göra den omställning som är nödvändig för att ta över mer av det konventionella försvaret. Det är både vapensystem och manskap som det handlar om,” förklarar Engberg.

Själva minskningen med 5 000 soldater utgör inte ett kritiskt bakslag för Tysklands försvarsförmåga, men att beslutet fattas i direkt anslutning till en diplomatisk dispyt skadar förtroendet mellan länderna och påverkar USA:s relation till hela EU.

Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, instämmer i denna bedömning. De europeiska länderna bör kunna kompensera för den förlorade militära kapaciteten under den period då USA genomför tillbakadragandet, men den politiska signalen är oroväckande.

”Mer oroande är att neddragningen kopplas till de kritiska synpunkter förbundskansler Merz gett uttryck för i samband med USA:s agerande i Mellanöstern och Iran. Att bestraffa europeiska ledare för kritiska uttalanden, när Trump själv vid upprepade tillfällen fällt sådana mot europeiska regeringar, riskerar att ytterligare försämra de transatlantiska relationerna,” skriver Engelbrekt.

USA använder sina baser i Tyskland och övriga Europa för logistiskt stöd i kriget mot Iran. Försämrade relationer och en kraftig minskning av amerikansk militär närvaro skulle därför även påverka USA:s egna möjligheter att projicera makt i södra och sydöstra riktningar, varför Engelbrekt inte tror att risken för drastiska amerikanska neddragningar är överhängande.

För Sveriges del innebär försämrade relationer mellan USA och EU/Nato en negativ utveckling, men Katarina Engberg bedömer att den bilaterala relationen mellan Sverige och USA troligen inte påverkas direkt. USA har fortsatt stort intresse av det arktiska och subarktiska området där Sverige ingår.

Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M) uppger i ett uttalande att Sverige, liksom andra europeiska länder och Nato, varit förberedda på att ta ett större försvarsansvar i Europa och genomfört omfattande försvarsinvesteringar. ”Den transatlantiska länken mellan Europa och Nordamerika kommer dock att vara fortsatt viktig utifrån våra gemensamma intressen. Därför ligger det i USA:s intresse att ha fortsatt täta relationer med Europa,” skriver Jonson.

Ryssland är en aktör som kan dra fördel av splittring mellan USA och Europa. ”Kreml gläder sig naturligtvis åt varje gradvis försvagning av relationen mellan USA och Europa. Sådant här har också betydelse för trovärdigheten och tilliten,” säger Engberg, men tillägger att Ryssland i sin nuvarande försvagade position sannolikt inte kan utnyttja situationen utöver eventuellt sabotage.